Brist på tillit ökar oro för samhällsutvecklingen

Skjutningar och sprängningar är ett växande problem, i spåren av den ökande gängkriminaliteten. Det är inte något underligt att en stor del av befolkningen reagerar mot detta. Men vissa reagerar mer än andra. Och en stark oro för skjutningar hänger ihop med minskad tillit till andra, visar en undersökning SOM-institutet gjort som presenteras i en ny bok.

Uppsatsen ”Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar” av Markus Sjölén vid Uppsala universitet, ingår i forskarantologin ”Inferno” som publiceras i slutet av maj.

Sjölén har använt sig av frågor som ställts i SOM-undersökningen för att förstå skillnaderna mellan olika grupper och hur de reagerar på ökningen av skjutningar. 93 procent av befolkningen uppger att de känner oro för skjutningar och sprängningar. Ökningen av kriminalitet innebär ett misslyckande inom ett centralt offentligt ansvarsområde.

–  I det här kapitlet undersöks därför svenskars oro för den här våldsutvecklingen, samt hur oron relaterar till tilliten till andra människor, skriver Sjölén i sammanfattningen av kapitlets innehåll.

Han noterar att frågan har påverkat den politiska opinionen i samhället, där intresset för ”lag och ordning” har ökat gradvis och kommit att parkera sig som en av de högst prioriterade frågorna hos väljarna flera val i rad.  

Politiskt polariserad
Frågan är också rätt tydligt indelad i ett vänster och ett högerperspektiv, ”…där intresset och oron framförallt ökat bland väljare som anser sig stå till höger”, skriver Sjölén.

–  Likaså skiljer sig höger- och vänsterväljare åt i uppfattningen huruvida invandringen är en orsak till det ökade våldet.

Sjölén fortsätter med att formulera det problematiska i perspektivet:
– När otryggheten ökar finns en risk att inställningen till samhället förändras. Otrygghet är kopplad till ökad intolerans, men kan också påverka förtroendet för myndigheter och tilliten till andra människor.

Med tillit menas i det här sammanhanget både tilltron mellan människor, social tillit, och tilliten till samhällsinstitutioner och samhället som sådant, politisk tillit. Markus Sjölén har i sin forskning framför allt studerat hur den sociala tilliten påverkas.

 – Enkelt kan tillit beskrivas som en individs uppfattning om tillförlitligheten hos andra. När vi litar på andra överbryggar vi (åtminstone tillfälligt) den osäkerhet som uppstår när vi gör oss beroende av någon annans handlande och den risk som finns att denne inte agerar i ”litarens” intresse, skriver Sjölén.

– Personer som upplever otrygghet är utifrån den här förståelsen generellt mindre benägna att lita på andra eftersom de uppfattar en ökad risk och/eller osäkerhet i omgivningen än personer som inte är oroliga.

Det kan låta enkelt, men det finns ett antal svårigheter att möta tillit, av olika skäl. Men i 2023 års upplaga av SOM-undersökningen tog man med en rad frågor som hade tagits fram för att möta dels respondentens tillit till en rad grupper som hen anser sig tillhöra och dels ett antal andra grupper som hen inte anser sig tillhöra.

Samtidigt ställdes också frågor som handlade om respondenternas oro för att själva drabbas, för att någon närstående skulle drabbas samt att skjutningar och sprängningar ska ha negativa effekter på samhället, för att fånga hur nära berörda personerna kände sig.

När svaren i undersökningen bröts ned efter olika bakgrundsvariabler, syntes massor med intressanta skillnader beroende på ålder, kön, utbildningsnivå, var i landet respondenterna bodde med mera. Men det visar enkla korrelationer, som inte var vad Sjölén var ute efter nödvändigtvis.

– Kvinnor uttrycker större oro än män på alla tre nivåer. Störst är skillnaderna mellan könen när det gäller oron för närstående. Likaså tycks de som är mellan 16–29 år oroa sig i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper, skriver Sjölén.

– Sammanfattningsvis är fördelningen av oro på samhällsnivå liknande bland alla kategorier med undantag av könsskillnader och inom gruppen unga. När det gäller oron för konsekvenser för sig själv eller för närstående är det fortfarande könsskillnader som är den tydligaste skillnaden tillsammans med utbildningsnivå.

Till det kom också tydliga skillnader kopplat till partival. Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas väljare visade större oro än väljare som stödde Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

– En viktig skillnad är dock att Liberala väljare ligger betydligt lägre i oron på samhällsnivån jämfört med de övriga regeringspartierna, noterar dock Sjölén.

En sak till som framstod tydligt, var att det var Sverigedemokraternas väljare som kände den största oron för egen eller närståendes del. Medan de Moderata och Socialdemokratiska väljarna ligger nära den genomsnittliga rädslan, hyser väljarna hos de övriga, mindre partierna störst oro för effekterna på samhällsnivå.    

Förtroendet för Polisen har ökat tydligt
I SOM-institutets mätningar kan man se att förtroendet för Polisen har ökat märkbart under samma period som rädslan för organiserad brottslighet har ökat kraftigt. Och trots upplevelsen av ökad brottslighet, inte minst det grova våldet, så har tilliten till andra människor, den sociala tilliten, inte påverkats alls under de senaste tio åren.

– Utvecklingen visar att tilliten till andra människor och förtroendet för riksdagspolitiker varit i princip oförändrad, däremot har andelen som oroar sig för organiserad brottslighet ökat under perioden från 38 procent 2013 till rekordhöga 74 procent 2023, skriver Sjölén.

– Utifrån detta kan det ifrågasättas huruvida förtroendet faktiskt mäter en ökad tillit till institutionerna, eller om det snarare rör sig om ett ökat behov av skydd hos svenskar.

Men det är han började titta på tilliten mellan olika grupper i samhället, som det riktigt intressanta mönstret började framträda.

– När vi studerar tilliten till olika grupper i samhället på en djupare nivå framträder delvis en annan bild, skriver han.

SOM-institutet ställde ett batteri av frågor som handlade om tilliten till: “din familj, dina vänner och bekanta, svenska medborgare, personer med en annan kulturell bakgrund än din, personer med ett annat kön än ditt, personer med en annan religion/trosuppfattning än din och personer som du träffar för första gången”.    

– Vid närmare betraktelse tycks det finnas ett negativt samband mellan oro på de tre olika nivåerna och tilliten till människor i allmänhet, till människor med en annan religion eller trosuppfattning och till människor med en annan kulturell bakgrund. I samtliga modeller uppvisas här statistiskt signifikanta resultat, skriver Sjölén.

– Det pekar på att oron trots allt kan minska den mellanmänskliga tilliten, och att det framförallt handlar om en minskad tillit till grupper som uppfattas stå längre ifrån respondenten.

Det här är resultat som förklarar en hel del, framför allt varför tilliten på samhällsnivå har klarat sig i stort sett intakt trots den tilltagande våldsvågen sedan 2016.

– Varannan svensk oroar sig för skjutvåldets konsekvenser för ens närstående och nästan en tredjedel av svenskarna oroar sig för våldets konsekvenser för en själv, skriver Sjölén.

– Ser vi till den mellanmänskliga tilliten tycks oron vid första anblick inte ha påverkat nivån av mellanmänsklig tillit i samhället nämnvärt, men resultaten i det här kapitlet visar att det finns ett samband på ett annat plan, nämligen mellan oron och tillitens omfattning i samhället.

– Resultaten visar att betydande sociala skillnader uppvisar ett negativt samband med tilliten, men att skillnader inte behöver göra det. Lika viktigt är resultatet att en omfattande ingruppsidentitet så som medborgarskap inte påverkas negativt av den ökade oron.

– I en tid som präglas av allt mer polarisering och ett hätskt debattklimat tjänar det sista som en viktig påminnelse om att samhällen också tjänar på att stärka och upprätthålla inkluderande gemenskaper, avslutar Markus Sjölén sitt bidrag till antologin.    

Ulf Schyldt