Det var många olika budgetsatsningar inom välfärdsområdet som presenterades vid regerigens presskonferens på onsdagsförmiddagen. Det blev ett rejält paket med två tydliga områden i fokus, dels psykisk hälsa och dels funktionshindrade.
– Vi har besegrat inflationen, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) under sin inledning. Förra årets budget präglades av den här kampen. I år så har vi större reformutrymme och vi har glädjen att kunna presentera fler reformer.
Hon menade vidare att de satsningar som de fyra Tidöpartierna nu presenterade, kommer att kunna ha ”verklig betydelse i människors vardag”.
Det blev socialminister Jakob Forssmed (KD) som fick föredra den första delen av paketet, som låg inom hans ansvarsområden. Där låg också lejonparten av de ekonomiska tillskotten, knappt 1,4 miljard kronor i budgeten för 2025 varav han presenterade den större delen.
Det är kanske något falskt att tala om en ”BUP-miljard” på liknande sätt som tidigare satsningar, till exempel ”kö-miljarden” eller liknande. Då handlade det om att satsa en miljard per år, nu summerar det till en miljard först efter tre år. Men det är mycket stora satsningar för ett område som barn- och ungdomspsykiatrin, 470 miljoner mer under nästa år.
Därutöver presenterade Forssmed en satsning på att utöka och utveckla det suicidpreventiva arbetet med 400 miljoner. Dessa medel ska bland annat användas till att förverkliga Suicidanalysutredningens förslag.
– Ingen människa ska behöva hamna i en situation som är så utsatt att man upplever att det inte finns någon annan utväg än att ta sitt liv, sa socialministern.
Förstärkningar även inom primärvården
Primärvården ska också få ökade resurser att arbeta med psykisk hälsa, berättade därefter riksdagsledamoten Malin Danielsson (L). Det behövs att både kompetens och kapacitet byggs ut i primärvården, slog hon fast.
Det kan till exempel gälla att ha psykologisk kompetens knuten till vårdcentraler för att snabbare kunna upptäcka psykisk phälsa eller börja behandling tidigare utan remisser, när det inte behövs för att få specialistkompetens. Här är förstärkningen i förslaget till budget 500 miljoner kronor för 2025, därefter 400 för de kommande två åren.
Därefter gick Danielsson över till att prata om funktionshinderområdet och assistans.
– I år fyller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trettio år. Vi firar trettio år av ökad frihet för personer med funktionsnedsättning. Den personliga assistansen har varit en mycket stor del i att kunna skapa större frihet för många människor.
Foto: iStock
Men för att kunna ha kvar den stora betydelsen, behöver systemet rustas. Därför presenterade Danielsson också satsningar på stärkt assistansersättning. Timbeloppet för assistansersättningen ska nu räknas upp med 3 procent för 2025. Det är den högsta uppräkningen av beloppet som genomförts sedan 2021. Dessutom så ska beloppet indexeras, så att det höjs automatiskt i framtiden. Det skapar större förutsägbarhet för kommuner, privata utförare såväl som för assistansmottagarna.
Detta beräknas kosta 390 miljoner kronor.
Sverigedemokraternas gruppledare, Linda Lindberg, presenterade en annan pusselbit i reformen för funktionshinderrätten, som syftar till att stärka barns rätt till personlig assistans. Den så kallade schablonen för föräldraavdrag ska halveras från och med nästa år.
Detta infördes så sent som 2023, men har inte motsvarat förväntningarna, därför föreslås det alltså nu att schablonen halveras. Reformen mötte stor kritik redan vid införandet och Försäkringskassan har haft problem att tolka lagens intentioner, menade Lindberg. Detta beräknas kosta 95 miljoner 2025 och därefter 190 miljoner per år.
Hon kunde också meddela att funktionshinderorganisationerna får ökade statsbidrag för 20 miljoner kronor för de kommande tre åren.
Ulf Schyldt
