ANALYS. NU är på plats under Almedalsveckan. Liv Näslund kommer att analysera partiledartalen.
Det var inte länge som Nooshi Dadgostar fick toppa listan över Almedalens bästa partiledartal. Kristdemokraternas Ebba Busch är ett talproffs och det tal hon höll i förmiddags var inget undantag. Det inleddes med en snabb uppräkning av vad regeringen har för sig – det som för Ulf Kristersson tog en halvtimme att beskriva. Sist ägnade hon lite tid åt faktumet att “Moder Svea går i trasiga skor” – att det finns problem med Sveriges investeringsskuld och låga tillväxt. Kristdemokraterna har tidigare meddelat att de vill överge överskottsmålet för lånefinansiering av bland annat infrastrukturprojekt.
Men det var en liten del av talet. Nästan all tid ägnades åt en typisk kristdemokratisk värderingsdiskussion. Ganska förutsägbart och tyvärr utan nytt politiskt förslag, men ändå inte så tråkigt eftersom Busch var så närvarande på scenen. Det som hade kunnat bli ganska platt räddades upp av att hon bemötte Palestinaaktivisterna som bland annat stod och skrek “mördare”. Det kändes nästan uppgjort när hon mitt under den planerade värderingslektionen också fick tillfälle att konstatera att hon är trött på att vissa tar sig friheten att tysta andra. Busch möttes av en stor applåd när hon påtalade att många i publiken inte håller med henne politiskt, men ändå kommer dit för att lyssna och värna det öppna demokratiska samtalet och att det är själva poängen med Almedalen. Medan det finns partiledare som inte klarar av att levererat på ett inövat manus visade Ebba Busch på en annan nivå när hon inte bara avslappnat levererade det planerade utan också kunde vara skarp i det spontana.
Liv Näslund
