Detta är en förkortad version av intervjun med Isak Skogstad, som inleder tidningen NU:s granskning av skolpolitiken. Hela intervjun kan du läsa som prenumerant.
Isak Skogstad engagerade sig som lärarstudent i skoldebatten. Han vill frigöra lärarutbildningen från ”pedagogernas järngrepp” och tror på att lärare ska utbildas efter modern kognitionsforskning istället.
• I en enkät till liberala skolpolitiker i landet frågade vi om läget i skolan är bättre nu än 2006. Vad är ditt svar på den frågan?
– Jag skulle säga att lärarens roll och uppdrag har blivit tydligare. Så utifrån ett lärarperspektiv så menar jag att de reformer och den retorik som varit kring skolan har inneburit att dess uppdrag, att det är kunskapsförmedling, har förtydligats väldigt mycket. Det har gått ganska fort. Och det är en glädjande utveckling, menar jag.
– Sen finns det ju, utifrån den krassa verkligheten, stora skillnader i svensk skola så det är svårt att ge en generell bild.
– Det finns en ganska kraftig segregation i det svenska samhället, och skolan är i mångt och mycket en spegling av samhället. Så finns det segregation i samhället så finner vi det i skolverksamheten också.
FRISKOLOR OCH FRITT skolval pekas ofta ut i debatten av motståndare mot friskolesystemet som något som ökar segregationen. Isak Skogstad ger den kritiken rätt, men menar att det går att förbättra.
– Om vi tittar på det underlag som faktiskt finns, IFAU har till exempel gjort flera studier som mätt effekterna av det fria skolvalet. Och där har man funnit att det fria skolvalet har ökat segregationen i skolsystemet.
– Så forskarna är inte oense om det har skett eller inte, utan det man diskuterar är hur mycket. Och jag menar ju då att man får förhålla sig till den verklighet som man själv har skapat.
– Man kan ju utifrån ett liberalt perspektiv stå fast vid att det är individens rätt och frihet att själv få välja skola. En idé jag sympatiserar själv med.
– Men jag tycker också att man som makthavare och politiker också måste se över incitamentsstrukturer och finansieringssystemen för att motverka de negativa effekterna som växer fram med ett skolvalssystem.
– Jag tror att det viktigaste vore att se över finansieringsmodellen.
– Därtill så måste man våga diskutera utformningen av skolpengen. Dels är det ett stort behov av att koppla den till socioekonomisk bakgrund. Annars så skapar man incitament för skolorna till att locka till sig lättundervisade elever från välbärgade områden.
ALLT HÄNGER INTE på utformningen av finansiering och huvudmannaskap. Det krävs också att skolorna använder rätt pedagogik. Och det kan på många sätt kompensera för andra brister, men insikten om det brister i Sverige.
– Internationellt finns väldigt många exempel på skolor med elever som har ännu sämre förutsättningar än de flesta skolor i Sverige, men där man lyckas oerhört bra för att man arbetar med beprövade metoder som faktiskt fungerar och har bra undervisning i klassrummen.
– Så det finns många goda exempel. Ett problem med svensk skola är att ledningen och de pedagogiska idéerna runt om på skolor många gånger är undermåliga.
ISAK SKOGSTAD HAR själv genomgått lärarutbildningen och erfarenheten är inte positiv. Det finns mycket som behöver förbättras, menar han.
– Pedagogerna har den svenska lärarutbildningen i ett järngrepp. Och de kommer inte att släppa taget, för det involverar så många tjänster och så mycket pengar.
– Om man blickar utåt och tittar på andra länder så finns det exempel på länder där man gjort riktigt bra lärarutbildningar, där man fokuserar på metodiken, alltså klassrumspraktiken, och där man utifrån ett kognitionsvetenskapligt perspektiv diskuterar hur man kan främja elevernas inlärning. Man slipper allt det här pedagogiska flummet.
– Den nuvarande utbildningen utbildar inte lärare, den utbildar pedagoger. De är jätteduktiga på att diskutera Vygotskijs idéer om lärande, och Piaget, men de får inte verktygen för att undervisa i klassrum.
– Lärarutbildningen är en sorts indoktrinering i de här pedagogiska husgudarnas idéer. Men en lärarutbildning borde inte ha några husgudar. Där borde det vara empiri och evidens som ligger till grund för innehållet.
Ulf Schyldt
