Nya siffror visar att nästan var femte pensionär i Sverige, de flesta kvinnor, lever under gränsen för risk för fattigdom. Det är oacceptabelt, anser Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna, en av fyra pensionärsorganisationer i Sverige.
Enligt Eurostats siffror lever i dag 355 000 svenska pensionärer under EU:s gräns för risk för fattigdom, vilket är en ökning med drygt 40 000 personer sedan förra året. Risken för fattigdom går vid 12 100 kronor efter skatt.
– Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att vi har ett pensionssystem som inte klarar av att ge ekonomisk trygghet i dag eller i framtiden. Pensionssystemet måste utvärderas i sin helhet, säger Christina Rogestam.
För drygt två år sedan blev den förra centerriksdagsledamoten ordförande för SPF Seniorerna. Organisationen har i dag
270 000 medlemmar, vilket kan jämföras med PRO:s 400 000 och SKPF Pensionärernas 170 000 medlemmar.
De viktigaste frågorna i dag för pensionärer, eller seniorer som Christina Rogestam föredrar att kalla sina medlemmar, är enligt henne ekonomin och boendet.
– Snittpensionen ligger i dag på 16 000 kronor före skatt och då räknar vi in såväl den allmänna pensionen och tjänstepensionen som garantipension och bostadstillägg. En miljon människor i Sverige har i dag 12 500 – 13 000 kronor eller mindre att leva på efter skatt.
– Med det gamla ATP-systemet skulle man jobba och ha lön i 30 år och det var de 15 bästa åren som räknades. Det gjorde att många jobbade deltid och var hemma med barnen. Men så ändrades reglerna i och med det nya pensionssystemet. Nu skulle man plötsligt jobba 40 år och dessutom räknas varenda krona som man tjänar. Men tyvärr går det inte att göra om de val som man gjorde som 30-åring när man är 55 år.
Hur ser du på Pensionsgruppens arbete?
– Det är jättebra det som de håller på med. Att se till att kvinnor jobbar heltid så mycket som möjligt, att man kan dela på premiepensionspoängen och att man försöker att få upp kvinnors löner. Men detta påverkar inte dagens eller de kommande årens pensionärer utan får effekt först om 20 år.
Hur vill du då se pensionssystemet?
– Danmark har ett system där man kopplar pensionsåldern till medellivslängden. Om genomsnittsåldern höjs med ett år så höjs även pensionsåldern med lika mycket.
Så du tror på en höjd pensionsålder?
– Ja, jag tror att det är helt nödvändigt i och med att vi lever längre. Vi är både friskare, piggare och har stor kompetens. Det är synd och skam att man inte vill utnyttja detta. Samhället borde ha stor nytta av oss.
– Dock hände det något i samband med förra årets flyktingkris. Stat och kommun började plötsligt efterfråga pensionärer inom yrkeskategorier som lärare, vårdpersonal, socionomer och ett antal andra grupper. Man insåg att detta var ett snabbt och tryggt sätt att rekrytera på.
Har vi ett åldersproblem i Sverige?
– Ja, det finns en inställning hos arbetsgivare och kolleger att äldre inte kan ta till sig nytt och att man ska gå i pension när man är 65 år. Vi måste få bort den negativa synen på äldre i arbetslivet.
– Regeringen Reinfeldt gjorde en del positiva saker. Man införde dubbla jobbskatteavdrag samt lägre arbetsgivaravgift för äldre för att få arbetsgivare och seniorer intresserade av att stanna i arbetslivet.
– Nu har den rödgröna regeringen tagit bort rabatten på arbetsgivaravgiften och det är lite som att skjuta sig själv i foten eftersom man säger att fler ska stanna i arbetslivet samtidigt som det är nödvändigt med fler arbetade timmar.
lFinns det fler områden där åldern är en nackdel?
– En fråga om jag har bråkat med sjukvårdsminister Gabriel Wikström om är screeningen för bröstcancer som är gratis fram till 74 år. Men 500 000 kvinnor är över 75 år och 2 000 av dessa får bröstcancer varje år. Var femte kvinna som får bröstcancer är 75 år och äldre. Det är lika viktigt för dem att få en tidig upptäckt.
Den andra stora frågan som SPF jobbar med är boendet. Vad vill ni göra här?
– Först och främst gäller det att få fram tillgängliga bostäder. Och de byggs ju inte exklusivt för seniorer. Bra boenden utan trappor och med större dörrar och badrum är bra både för barnfamiljer och för andra, säger Christina Rogestam.
– Något annat som behövs är det som kallas trygghetsbostäder, alltså tillgängliga bostäder med en gemensamhetslokal och nära något ställe där man kan äta. Ensamheten är nämligen ett stort problem för många äldre.
– Vi jobbar också mycket med matfrågan. Ofta fungerar det inom vård- och omsorgsboenden. Här har vi patruller som går ut och proväter, vilket har haft en klar effekt på kvaliteten. Däremot är hemtjänstmaten ett jätteproblem. Många säger att oavsett vad det står på lådan så smakar och ser det likadant ut. Det innebär att många inte äter som de ska och därmed hamnar i en ond spiral. Får man inte i sig tillräckligt med näring, blir man svagare och då ökar risken för fallolyckor.
Hur skulle du vilja ha det?
– Vi skulle vilja att de fick maten lagad hemma så att de kunde känna, lukta och se det som de ska äta. Dessutom skulle man vilja att det fanns någon som kunde sitta med när de äter.
Det finns privata hemtjänst-företag som faktiskt lagar maten i dag.
– Ja, men om man fullföljer Välfärdsutredningen, som verkligen inte är någon välfärdsutredning, riskerar många av dessa innovativa företag att försvinna. Jag hoppas att Alliansen vågar hålla emot och också stå för det i en valrörelse.
Du har också skrivit brev till -partisekreterarna för att få fler seniorer på listorna i 2018 års val.
– Efter valet 2014 var det bara tre procent av riksdagsledamöter som var 65-plussare. Men vi representerar 20 procent av befolkningen. Då är det ett bekymmer. Det behöver finnas människor där med erfarenhet som träffar andra seniorer och som ser hur deras livssituation ser ut. Det behöver man tänka på i nomineringsarbetet.
– Vi seniorer utgör dessutom 25 procent av valmanskåren, så det kan vara en bra investering att också satsa på några viktiga seniorfrågor.
Lena Hallerby
