ANALYS. Med det amerikanska presidentvalet i morgon och otroligt små margnaler som skiljer de båda kandidaterna åt i opinionsmätningarna, är det många som sneglar på andra tecken. Men finns det belägg i att analysera röstfrekvens i förtidsröstningen eller andra indikationer – eller är det att försöka spå i teblad? NU reder ut några av de metoder som skulle kunna ge en föraning om det kommande valresultatet.
En berättigad fråga är varför det är otroligt så jämt i opinionen. Är det ens det eller är det en chimär? Det beror ytterst på att opinionsmätningar är en svår konst. Det är många faktorer som ska stämma. Och med en otrolit låg svarsfrekvens när opinionsföretagen ringer upp, förlitar sig instituteten på en mänd metoder för att kompensera.
Det kallas bland annat att väga rersultatet. Det vill säga att de svarade som bäst motsvarar ett genomsnitt av väljarkåren, räknas mer än en gång så att säga. Deras svar multipliceras med en positiv faktor. Och om undersökningen innehåller för många individer som tillhör mer nischade väljargrupper, så viktas de ned istället.
Så har opinionsföretag gjort länge och det är grunden en beprövad teknik för att kompensera för att urvalet av svarande inte alltid är slumpmässigt sammansatt. Men nu vägs det på så många olika kategorier samtidigt, i princip varenda demografisk egenskap som kan tänkas spela in. Då finns en risk att metoden introducerar nya systematiska fel.
Ett sådant exempel kan vara att underskatta storleken på förändringar i hur olika demografiska grupper röstar. Nyligen, när en inhyrd komiker på Trumps valmöte i Madison Square Garden i New York kallade puertoricaner för ”trash”, menade många att de kunde se en plötsig ökning i förtidsröstningen inom områden där det bor många puertoricaner, bland annat i Florida, men även i Michigan.
Om det ligger något i det, så slår det förstås mot Trump på ett sätt som inget opinionsinstitut kan riktigt kompensera för, eftersom vi inte vet om det är så förrän alla röster är räknade och analyserade.
Seltzer-mätningen
Marginalen mellan de båda huvudsakliga presidentkandidaterna är som sagt hårfin och har krympt betydligt, sedan Demokraternas partikonvent då Harris under en tid fick ett stort övertag.
I ABC/fivethirtyeight.coms poll-of-polls har Trump precis passerat Harris och leder nu med 0,2 procents marginal, 47,9 mot 47,7.
Därför slog en undersökning av väljarläget i den annars konservativa delstaten Iowa ned som en bomb häromdagen, när den plötsligt visade ett klart övertag för Harris. Om hon låg på den nivån i en delstat som brukar ”rösta rött” (rött är Republikanernas färg), hur skulle det då se ut i andra delstater?
Det går inte heller att enkelt avfärda undersökningsföretaget, Selzer & company, som är rätt väl ansedda. I nämnda fivethrityeights ranking ligger de på tolfte plats av hundratals undersökningsföretag, med tre stjärnor av tre möjliga.
Det förklaring till detta som flest bedömare verkar luta sig emot, är att Iowa tidigare i år införde ett mycket snävt abortförbud, efter sjätte graviditetsveckan – vilket i praktiken innebär ett totalförbud för de flesta kvinnor.
Detta kan ha mobiliserat abortförbudsmotståndare i delstaten, även om de tidigare har röstat på Republikanerna.
Och om det stämmer, så är inte mätningen nödvändigtvs överförbar på andra delstater, särskilt inte de som inte infört något slags skärpta regler mot abort.
Förtidsröstning
USA är en federal stat och vallagarna skiljer sig starkt åt mellan delstaterna. Därför är det en otrolig röra av vilka regler som gäller i olika fall. Men de flesta delstater har lagar som tillåter förtidsröstning eller röstning via brev, så kallad ”absentee voting”. De publicerar också statistik över hur många röster som avges på de sätten.
Här går det att se tecken på att Demokraterna kan göra bra val i ett par av de viktigaste delstaterna, som Georgia och Pennsylvania. I Georgia – också en delstat med en historia av att rösta rött, men som börjat svänga över till det demokratiska lägret i de senaste valen – har förtidsröstningen överträffat valet 2020 i alla de valdistrikt där Demokraterna vann det valet, medan den underpresterad i många röda counties.
Så långt är det påtagliga fakta. Men vad betyder det? Kommer väljarna att följa samma mönster i uppdelningen mellan Harris och Trump? Och kommer de som inte förtidsröstat nu, istället att gå och rösta på valdagen?
Detta är det ingen som kan svara på heller. Rösterna är inte öppnade och räknade. Det kan mycket väl visa sig att blir en ”red wave” på valdagen, medan väljarna i Atlanta med förorter stannar hemma. Då förlorar Harris ändå, trots att de här siffrorna pekar på en fördel för henne i denna viktiga delstat.
Dessutom är det som sagt ingen garanti att de som i tidigare val röstat på ett visst sätt, fortsätter att göra det. Som en analytiker formulerade det på twitter: ”Vi kan veta något om vem som har röstat nu, men inte hur de röstat.”
Eftersom marginalerna är så små, så kan även små förskjutningar av dem göra att en delstat plötsligt ”byter färg”. Georgia kanske lutar åt att rösta republikanskt, men om Harris slår igen, som förtidsröstningen kanske pekar på, så förlorar Trump hela 16 elektorsröster som flyttar över till Harris sida. Det är i så fall en stor förlust.
Andra val än till Vita Huset
Det är andra val som också spelar roll. För att kunna vara en effektiv president i dagens polariserade klimat, gäller det att ha majoritet i åtminstone den ena men helst båda kamrar i Kongressen. Även här ser Demokraterna ut att ligga ganska pyrt till. De har minsta möjliga majoritet i Senaten i dag, och tappade majoriteten i Representanthuset för två år sedan.
Eftersom presidentvalet brukar slå igenom på andra val längre ned på valsedeln, kan det även här vara mycket lite som skiljer. Och kanske kan ett par av dem vara intressanta exempel?
I delstaten Montana står senatorn Jon Tester (D) för omval, i en delstat som blivit allt rödare på senare år. Under primärvalssäsongen verkade han fortfarande kunna klara sig ganska väl mot sin betydligt mindre kände republikanske utmanare, men det har svängt sedan dess.
Även här vill nu många se en liten ljusning i förtidsröstningen. Valdeltagandet från de indianstammar i delstaten som oftast röstar i betydligt mindre utsträckning, har ökat enormt. Och detta är, på samma sätt som i exemplet från Georgia ovan, röster som sannolikt gynnar Demokraterna.
Det kommer inte att räcka för att Montanas få elektorsröster att flytta till den blå sidan, men däremot kanske att rädda kvar ett värdefullt mandat i senaten?
Samma sak kanske innebär att demokraten Mary Peltola, som NU skrivit om vid ett par tillfällen, också behåller sitt mandat i representanthuset, alla odds mot henne till trots? Hon lyckades passera den första tröskeln, och tycks nå större framgångar hos Alaskas kvinnor, innuiter och andra grupper som lutar demokratiskt i valet, än hennes företrädare.
När är blir valresultatet klart?
Det är en svår fråga att svara på. Det beror på hur stora marginalerna är och om Trump försöker med liknande rättsliga manövrer som efter valet för fyra år sedan. Hänger presidentvalet på en enda delstat, där marginalerna är så små att en omräkning kan förändra utgången, kan vi få en liknande situation som 2000. Även då avgjordes valet i praktiken i domstol, när Högsta Domstolen i USA beslutade att avbryta den manuella omräkningen, vilket gjorde att George Bush jr blev vinnare, trots att det senare visade sig att Al Gore fått fler röster.
Här har spelet om valutgången redan börjat, i och med att Högsta Domstolen plötsligt ändrat prejudikatet om att förtidsröster som avgivits innan valdagen, men av någon anledning inte anländer förrän efteråt, nu inte ska anses giltiga – i alla fall inte automatiskt.
Det betyder att vi i värsta fall fortfarande är långt från målsnöret på onsdag morgon.
Ulf Schyldt
