Svensk skola är på rätt väg. Det visar de bägge stora undersökningarna, Timss och Pisa, som har presenterat sina resultat nu under december månad. Svenska skolelevers resultat i matematik, naturkunskap och läsförståelse är långsamt på väg uppåt igen efter år på den absoluta bottennivån.
Förre utbildningsministern Jan Björklund kan äntligen sträcka på sig och ta åt sig äran av trendbrottet. Ledarskribenter och kommentatorer brukar inte vara på Björklunds sida, men i förra veckan duggade lovorden tätt. Lars Ströman, Nerikes Allehanda, twittrade att ”Nu skulle det vara klädsamt om Gustav Fridolin och Anna Ekström tackar Jan Björklund för de reformer han genomförde” och Expressens K G Bergström menade att Timss och Pisa var Björklunds ”revansch och upprättelse.” Och Peter Wolodarski skrev att ”Jan Björklund förtjänar beröm”.
Helt klart är att Alliansregeringen genomförde en rad olika åtgärder som nu, förhoppningsvis, långsamt men säkert kommer att ge resultat. Den största förändringen är den nya läroplanen från 2011, som i motsats till sin föregångare, klart och tydligt anger vilka kunskaper och mål som ska uppnås. -Läroplanen talar om för både lärare och elever vad som förväntas av dem, en viktig förutsättning om man vill höja sina resultat.
Men det var inte det enda som Alliansen förändrade. Man införde också ett helt nytt betygssystem, förstelärartjänster och lärarlegitimation. Lärarutbildningen reformerades och det blev både ett lärarlyft, ett läslyft och ett mattelyft. Och som Jan Björklund själv konstaterade i samband med att Pisa-resultaten presenterades, så ingår de elever som nu skrev proven i den första årskullen som fick skriva nationella prov både i årskurs 3 och årskurs 6. Dessutom är de de
första som har fått tidigare betyg, från årskurs 6.
Men vi ska samtidigt hålla i minnet att de resultat som framkom i Pisa och Timss absolut inte är några toppresultat. Tvärtom. Det är långt kvar till de resultat som svenska elever uppnådde år 2000. Vi har långt att gå om vi vill vara bland de länder som ligger i topp.
För att komma dit måste troligtvis skolan förstatligas för att uppnå större jämlikhet. Vidare måste grundskolan bli tioårig, betygen komma tidigare, exempelvis som Liberalerna har föreslagit i årskurs 4, de nationella proven behöver finnas kvar och Jan Björklunds förhatade ”katederundervisning” och ”ordning och reda” utvecklas. Som sagt, det är fortfarande lång väg att gå om vi vill nå ända fram.
Men låt oss nu ändå glädjas över att 2012 års Pisa-chock äntligen har vänts till något betydligt mer positivt. Och fram till nästa mätning (efter valet 2018) finns chans för regeringen och Gustav Fridolin att fortsätta på Alliansens inslagna väg och inte återfalla i någon gammal flumskola. Men att så blir fallet är väl endast en from förhoppning.
