Det finns ännu inte så mycket att säga om det fasansfulla dådet på Campus Risbergska i Örebro i tisdags. Fortfarande vet vi väldigt lite. Men oavsett är den här typen av urskillningslösa våldsdåd bland det hemskaste att tänka sig. Sverige har hittills varit ganska förskonade från stora våldsdåd i skolor – förutom Örebro nu får vi gå tio år tillbaka i tiden, till 2015 när en ung man angrep elever och skolpersonal i Trollhättan med ett svärd.
Däremot är det inte alls lika ovanligt med våldsdåd som drabbar en enskild person, eller ett par. 2022 dödades två lärare på Malmö latinskola och för bara en knapp månad sedan angreps en lärare på en skola i norra Stockholm.
Vi vet att en av de främsta faktorerna för grova våldsdåd i skolor, är att andra liknande dåd begås. Det finns en tydlig ”spridningseffekt”, så för att förhindra att antalet dåd ökar, så måste åtgärder vidtas för att stävja fler dåd.
Det är viktigt att sådana åtgärder vidtas snabbt och effektivt – det är inte en fråga som kan lämnas åt rektorer att famla i mörkret efter åtgärder, som ska rymmas inom ordinarie budget. Ju längre tiden dröjer, desto mer ökar risken för eskalerande våld, i klassrum och korridorer.
MSB kom för två år sedan med en rapport, ”Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan” med mycket råd och stöd. På över 50 sidor går myndigheten igenom mönster som kunnat ses i attentat och våldsdåd, hur man bedömer risker och sårbarheter – och inte minst, olika sätt att öka det fysiska skyddet i skolmiljön samtidigt som man försöker bibehålla dess öppenhet och tillgänglighet.
MSB menar till exempel att skolor behöver flera olika sorters larmsystem, och idag saknas i regel viktiga komponenter, som överfallslarm. Fokus har varit på andra larm, som till exempel brandlarm. Men sådana larm signalerar utrymning, vilket inte är det vi vill ska ske om det pågår en skolskjutning.
Kunskap finns det alltså redan. Även förslag. Hur förvaltas den? Hur många rektorer har tagit del av MSB:s råd? Hur många kommunala skolpolitiker har läst rapporten? Och vad har den föranlett för åtgärder?
Skolminister Lotta Edholm kom idag ut med att hon vill se låsta skolor. En utredning finns redan som föreslår rutiner för besöksmottagande, men skolministern vill gå längre. Det kan kanske vara klokt att låsa skolor, men det kommer att medföra stora problem för barn som ska hämtas och lämnas och andra barn som låser sig ute. Det vore också olyckligt om skolan är allt annat än en trygg plats, med metaldetektorer vid alla entréer och med beväpnade vakter i utsatta områden.
Det finns många fenomen som har diffusa och utspridda orsaker. Det är svårt att tänka sig att vi kan undanröja de faktorer som får människor att begå sådana här bestialiska dåd – men vi kan motverka att de sker, och begränsa vilka skadeverkningar de kan få. Det är en plikt att vi gör det vi kan.
