Partisekreteraren är partiets organisatoriska ledare. En post med stort ansvar och mycket inflytande. En överlämning kan vara känslomässigt besvärlig, men inte mellan Maria Arnholm och Juno Blom.
Text Ylva Westlund
Vilket ansvar har en avgående ledare för att ge en ny ledning bästa möjliga förutsättningar? Och vad kan en ny ledare lära av den gamla? Det är två frågor som Juno Blom och Maria Arnholm tänkt mycket på.
I juni i år tog Juno Blom över Maria Arnholms arbete som partisekreterare för Liberalerna. Sedan dess har de haft ett nära samarbete.
För Maria Arnholm fanns det aldrig någon tvekan berättar hon.
– Det är självklart att jag vill stötta Juno, säger hon när NU träffar henne och Juno Blom i riksdagscafét på Helgeandsholmen i Stockholm.
Hur mycket samarbetar ni?
– Mycket, svarar båda i mun på varandra.
Juno Blom berättar att Maria Arnholm tog kontakt med henne direkt efter att hon tillträtt som ny partisekreterare och sa att hon ville hjälpa till.
– Det kändes otroligt tryggt.
Men det tog några veckor innan Juno Blom ringde.
– I början var det svårt att förstå vad jag faktiskt behövde hjälp med. Samtidigt ville jag ge dig tid för återhämning. Du hade arbetat så otroligt hårt under en längre tid, säger Juno Blom när hon vänder sig direkt till Maria Arnholm.
– När du inte ringde tänkte jag för mig själv, jaha hon klarar väl sig själv. Vad tråkigt att ingen vill tala med mig. Men sedan förstod jag att det var av hänsyn till mig, svarar Maria Arnholm snabbt.
Efter sommaren har de haft kontakt nästan varje dag.
De träffas och pratar om organisationen, om pågående projekt och Maria Arnholm delger Juno Blom sin erfarenhet.
– Jag tror att vårt samarbete fungerar så bra för att vi känt varandra sedan tidigare, kommenterar Juno Blom.
De två lärde känna varandra redan när Maria Arnholm var minister.
– Jag var nybliven jämställdhetsminister och ville lära mig mer om hedersförtryck så jag kontaktade Juno.
Juno Blom arbetade då som nationell samordnare mot hedersförtryck.
– Vid vårt första möte kände jag direkt att Juno var något extra. Hon når fram till personer på ett alldeles särskilt sätt. Hon är en kombination av mycket hög kunskap och värme.
Sedan dess har de två samarbetat i olika former. Maria Arnholm utsåg Juno Blom till särskild utredare för den statliga utredningen om en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Vid den här tiden hade tankarna på att engagera sig inom politiken redan börjat växa fram hos Juno Blom. Hennes val föll på Liberalerna. 2018 ställde hon upp i provvalet till riksdagen.
I riksdagscaféet den här tidiga höstdagen sitter två kvinnor mitt emot varandra över varsin kopp kaffe. Två kvinnor som följt varandras yrkesbanor under flera år och som nu bytt roller med varandra. När mandatperioden inleddes var Maria Arnholm partisekreterare, nu är Juno Blom det.
Under åren har de bytt yrkeserfarenheter med varandra. Det började med att Maria Arnholm vände sig till Juno Blom för att få hjälp. Idag är det Juno Blom som vänder sig till Maria Arnholm för att få ta del av hennes erfarenhet.
Kombinationen av respekt för varandras kompetens och prestigelöshet är deras recept för ett gott samarbete.
De lyfter fram vikten av att sätta laget framför det egna jaget och uppmanar alla andra i Liberalerna att leva efter den devisen.
– Allas vårt politiska arbete bör handla om hur vi ska kunna förändra samhället i den riktning vi vill. Inte vem som har ledartröjan på för tillfället, menar Juno Blom.
Maria Arnholm nickar instämmande.
– För mig är det ett självklart val att stötta den nya ledningen och dela med mig av mina egna erfarenheter.
I ett politiskt parti sker ständigt ledarbyten. Hur ska man tänka när man lämnar över sin roll?
– Jag tror att man bör tänka som så här: Ansvaret slutar inte bara för att man slutat i sin roll som ledare. När man hjälpt fram det nya ledarskapet, när man hjälpt det att komma på plats och delat med sig av sina egna erfarenheter, först då slutar ens ansvar, menar Maria Arnholm.
– Skinnskatteberg och Oskarshamn är två bra exempel på kommunföreningar där pensionerade och före detta politiker valt att aktivt stödja och arbeta fram ett nytt väldigt framgångsrikt ledarskap. Det är inte bara de nya ledarna i dessa kommuner som ligger bakom framgången utan även det gamla ledarskapet som tagit sitt ansvar är en del av allt, fortsätter hon.
Hur bör man som avgående ledare förhålla sig till när det nya ledarskapet väljer nya vägar och när saker prioriteras på ett nytt sätt?
– Mina chanser att det jag tycker är viktigt fortsätter att prioriteras ökar om jag finns kvar och bistår Juno med hjälp, säger Maria Arnholm.
– Men sen får man inte glömma att den nya ledningen måste få arbetsro att hitta sina vägar.
– Den ordningen måste man fatta direkt när man själv blir ledare. Man har några år på sig att förändra saker i den väg man själv tror på, sedan är det dags att lämna över rodret.
Juno Blom flikar in och nämner Liberalernas ledarskapsprojekt för kvinnor.
– Jag har haft så stor hjälp av Maria i just det projektet. Tillsammans har vi nu kunnat påbörja ett arbete där vi utvecklar ledarskapsakademin än mer. Vissa saker kan göras på ett annat sätt samtidigt som grundidén är kvar.
– Om vi hjälper varandra så är det lättare att vi når vårt gemensamma mål, fyller Maria Arnholm in.
Juno Blom nickar instämmande och säger:
– Det är egentligen enkelt, vill man åt samma mål så hittar man ofta en gemensam väg. I detta fall handlar det om att få kvinnor att känna att de är en del av partiet.
Har man ett ansvar som avgående ledare att reflektera över vad som kunde gjorts bättre och förmedla dessa reflektioner vidare?
– Absolut! Juno frågar mig hela tiden om vad som kunde gjorts bättre och annorlunda, svarar Maria Arnholm.
Både Juno Blom och Maria Arnholm hoppas att fler i partiet kan samarbeta som de gör.
– För mig handlar det om att göra saker till självklarheter. Allt annat än att hjälpa varandra för att ta oss till ett bestämt mål verkar destruktivt, säger Juno Blom och fortsätter.
– Jag har fått frågan om det jobbigt att Maria sitter kvar i riksdagsgruppen. Jag kan knappt förstå frågan. Så klart är det inte jobbigt. Det tryggaste för mig är att jag har personer med bred och djup erfarenhet vid min sida, personer med partiets bästa för ögonen, personer som Maria.
– Ibland tycker jag att politik blir så personbundet men vi är inte till för oss själva utan för att lösa de samhällsproblem vi ser. Vi borde ha mer fokus på vad vi vill åstadkomma och mindre på vem som ska lösa dem.
Maria Arnholm citerar de liberala ledarprinciperna och säger:
– Kom alltid ihåg att motståndarna finns utanför partiet inte i partiet.
