Skolminister Lotta Edholm menar att svenska barn har hamnat i en läskris. I december lämnades ett nytt betänkande över till ministern, som bland annat innehåller förslag på att läraren ska peka ut och ge tidiga stödinsatser till de elever som behöver träna mer eller komma ikapp i matematik och svenska.
– Jag tror att det finns ett antal olika anledningar till att Sverige har hamnat i en läskris. Den viktigaste orsaken är att många elever inte fått det tidiga stöd som krävs, säger Lotta Edholm till tidningen NU.
Lotta Edholm uppger att hon tycker att det har funnits en ogenomtänkt digitalisering i skolan som inneburit fler skärmar även långt ner i åldrarna, trots att vetenskapen pekar på att elever lär sig de grundläggande färdigheterna, att läsa, skriva och räkna, bäst med traditionell undervisning med böcker, papper och penna.
– Men det handlar också om att lärare inte har haft rätt förutsättningar i klassrummen och att många lärarstudenter inte har fått lära sig hur man bäst lär små barn att läsa. Allt det här jobbar vi nu med att vända, säger hon.
Hon tycker att detta är en viktig reform för svenska skolbarn eftersom stöd finns i dag, men sätts in alldeles för sent.
– För att vända läskrisen måste både skolan och lärare få bättre förutsättningar att kunna sätta in tidiga stödinsatser under ordinarie skoltid. Idag sätts det mesta av stödet in först i årskurs 9, vilket för många är alldeles för sent. Därför ser vi nu över hela stödsystemet, och vi gör också stora satsningar på bland annat fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper.
Lotta Edholm tycker att det är viktigt att en del elever också kan behöva mer tid för att lära sig än andra.
– Men det är inte mer av samma som de behöver. Forskning visar tydligt att det bästa vore om en del elever kan ges intensiv undervisning i mindre grupper kring de moment man har svårt med.
Nu har hon alltså tagit emot ett nytt betänkande kallad “Mer undervisningstid för de elever som behöver det” som ger förslag på hur det skulle kunna genomföras. Men än så länge handlar det om pilotprojekt som först måste testats.
– Det här betänkandet innehåller mycket intressanta förslag om en storskalig försöksverksamhet med halvklass och elevurval som ska följas av följeforskning.
Lotta Edholm menar att inkluderingstanken som har präglat svensk skola under de senaste decennierna inte har bidragit till att alla elever har lärt sig på ett bättre sätt, utan att det istället har skapat snedvridna förutsättningar för de elever som behöver mer stöd.
– Vi har haft en inkluderingstanke i svensk skola där man försökt få in alla elever i samma klassrum. Extra anpassningar har fått företräde framför mer verkningsfullt och effektivt stöd. Liberalerna har ju sedan tidigare gått ut med att vi vill införa halvklasser i svenska och matematik i lågstadiet. För mig är det uppenbart att det inte finns något orättvist med att ge de elever som behöver extra stödundervisning i till exempel mindre undervisningsgrupper. Den stora orättvisan är att de inte får det stödet idag, säger hon.
I utredningen framgår det att i pilotprojektet är det läraren som ska avgöra ifall en elev ska delta i den extra undervisningen.
– Det tycker jag låter klokt, säger hon.
Först ska alltså olika metoder alltså testas. Sedan ska det sammanställas i en rapport och sedan skickas på remiss.
– Skolan ska vila på vetenskaplig grund. Det känns därför motiverat med en försöksverksamhet – innan man inför en permanent reglering.
Maria Marteleur
