Hon har arbetat med bostäder under hela sitt vuxna liv i olika funktioner – som politiker, tjänsteman och i det privata näringslivet. NU träffade Ulrika Francke, i dag vd för Tyréns (ett konsultföretag inom samhällsbyggnad), för ett samtal kring den allt mer aktuella bostadsfrågan.
Ulrika Francke börjar med att konstatera att bostadsfrågorna under lång tid har varit nedprioriterade.
– Bostadspolitiken har varit styvmoderligt behandlad i alla partier, så det är inte konstigt att vi nu är där vi är. Först avskaffades bostadsdepartementet och därefter bostadsutskottet i riksdagen. Bägge viktiga symboler för hur man ser på detta med bostadspolitik. Sedan trodde politikerna att marknaden skulle lösa allt, men det funkade inte, säger hon.
Vad vill du att man gör nu?
– Först och främst måste alla inse att bostadspolitiken är en del av skattesystemet. Ränteavdragen, fastighetsavgiften, flyttskatten etcetera, allt hänger ihop. Min åsikt är att alla beslut som har tagits sedan skattereformen 1992 har förvärrat bostadssituationen.
Vad kan man göra för att komma till rätta med problemen?
– Vi måste sakta backa bandet och börja dra lite här och där i olika regelverk. Just nu har vi hamnat i en extrem situation genom den stora inströmningen av asylsökande, men läget var dåligt redan innan. Vi behöver öka bostadsbyggandet och få bort inlåsningseffekter.
– Vi måste också ändra hyreslagstiftningen och plan- och bygglagen (PBL). Vi måste förhindra detaljregleringen i detaljplanerna (vi borde nog inte ha bytt namn på dessa från stadsplaner till detaljplaner) och inte låta kommunerna ha fullt så mycket makt. De har ju både planmonopolet och exploateringsavtalen.
Kan man bygga billigare än idag?
– Ja, du kan bygga billigare om du bygger tvåvånings trähus som Ikea och Skanska har gjort på en del ställen. Men man kan inte bygga hela områden på så sätt, det är ett alltför dåligt markutnyttjande. Men som komplement fungerar det.
Varför är det så dyrt att bygga?
– Vi ska veta att vi här i Sverige faktiskt har ganska låga produktionskostnader då vi är långt drivna när det gäller standardisering. Betongelement som väggar och golv görs ofta i de baltiska staterna. Däremot har vi höga arbetskraftskostnader och byggen är ofta väldigt arbetskraftsintensiva.
– Till detta ska också läggas kommunernas många särkrav. Varje stad har sin egen karaktär som gör det hela dyrare. Stockholm exempelvis har lagt mycket kraft på putsade fasader, som inte är helt billigt.
Ska vi bygga mer på höjden?
– Det är dyrt att bygga på höjden. När man börjar gå över åtta våningar gäller helt andra regler. Då får man bygga väldigt mycket hiss och brandförsvarets stegbilar når inte högre upp, vilket också påverkar. I vårt klimat får man också när man bygger högt mycket skuggor och blåst som påverkar området runt omkring.
– Man kan kanske bygga högt på några ställen där markvärdena motiverar det, men min uppfattning är att man ska förtäta innan man bygger högt. Det går ofta att förtäta mycket mer utefter befintlig infrastruktur.
Flyktingströmmen gör ju att det behövs bostäder snabbt och -bostadsbyggande har ofta långa ledtider. Hur ska man lösa detta?
– Det är en jättekomplex fråga. Jag tror att om man ska ordna bostäder i det här korta perspektivet går det inte att göra det inom den ordinarie bostadspolitiken. Man måste hitta ett sätt som är snabbt, enkelt och hyfsat vettigt. Staten måste börja bygga bostäder för det här ändamålet. Man måste börja involvera alla statliga verk och bolag som sitter på mark och fastigheter som Vasakronan och Fortifikationsverket.
Varför ska staten bygga?
– Det är viktigt att staten engagerar sig för dessa bostäder ska kanske inte vara där i evinnerlig tid utan de måste kanske flyttas framöver, och då kanske inte normala ekonomiska betingelser gäller, avskrivningstiderna kan bli korta.
I dag är det bostadsbrist i nästan hela landet. Hur ska vi bättre utnyttja det bestånd som finns?
– Flyttskatten måste bort. Det kanske inte ger någon revolution, men om man ser några år framåt kommer beståndet att bli bättre utnyttjat.
– Och tror man på det måste man också tro på en annan form av hyressättning. Vi måste hitta ett sätt att bända upp hyressystemet över tid. Man kan till exempel tänka sig att den som bor där nu inte omfattas utan att det först i samband med ett byte eller ett återlämnade blir fråga om ett nytt kontrakt. Eller så kan man kanske fasa ut systemet under tio år eller något liknande.
– Jag tror också att bostadsbyggandet skulle öka om man fick ta ut marknadshyror i det nybyggda beståndet.
Tror du på en bostadsbubbla?
– Nej. Hushållen lägger ner väldigt mycket pengar på sitt boende idag. Det kommer att bli andra delar av ekonomin som drabbas först. Resebranschen till exempel. Det blir inte längre två resor till Thailand utan de pengarna läggs på boendet.
– Vi ska också ha i minnet att när bostadsbubblor har spruckit i andra länder har det vara spekulationsbubblor, då bostäder har byggts på spekulation. Det har vi inte haft, även om det kanske långsamt kryper närmare.
Lena Hallerby
