Sydkorea hamnade i världens blickfång när presidenten hörom veckan införde krigslagar. Jonas Norell har masterexamen i internationella relationer i Japan och har precis startat en blogg om japansk politik, förklarar för NU:s läsare vad det var som egentligen hände.
Sydkorea förknippas ofta med K-pop, tv-serier och gaming och ses ofta från västligt håll som en stabil demokrati och allierad som står upp mot Nordkorea och Kina. Många blev därför mycket förvånade när president Yoon utförde vad som måste benämnas som ett kuppförsök förra veckan. Det misslyckades totalt och trots att han klarade sig i lördagens misstroendevotering så riskerar presidenten både avgång och fängelse i framtiden. Koreanerna minns kollektivt förra gången undantagstillstånd deklarerades på 80-talet, då militär sköt ihjäl demonstranter, och det är just nu ett mycket allvarligt läge för Sydkoreas trovärdighet som demokrati.
Händelseförloppet
I tisdags kväll förra veckan utlyste Sydkoreas president Yoon Suk-yeol – till i princip allas förvåning – undantagstillstånd, kallade militären till parlamentet och försökte utfärda arresteringsorder för både partivänner och oppositionspolitiker. Han anklagade dem för att samarbeta med Nordkorea och vara ett hot mot rikets säkerhet.
Massor av ledamöter – speciellt från oppositionen – tog sig skyndsamt till parlamentet, förbi militären som redan tagit sig dit, och lyckades hålla en omröstning om att upphäva undantagstillståndet bara några timmar efter att det införts. Demonstranter har stått utanför i flera dagar och trots att presidenten till slut bad om ursäkt består avgångskraven.
Kontroversen blev ännu värre när konservativa politiker avstod från att rösta genom att lämna parlamentet inför misstroendeomröstningen – vilket gjorde att Yoon klarade sig med några enstaka röster då 200 av 300 röster krävs samtidigt som oppositionen endast har 192 mandat. Hela partiet har därför anklagats för att stödja auktoritära krafter. Nu har Yoon belagts med utreseförbud precis som försvarsminister Kim Yong-hyun, som också avgått i vad som ses som att man försöker göra honom till syndabock – vilket han möjligtvis också är – och rädda ansiktet på presidenten.
Bakgrund
Händelserna tog även analytiker på sängen och många undrade först varför, och sedan hur presidenten hade tänkt lyckas. Mycket tyder på att beslutet inte alls var förankrat i partiet och att utöver försvarsministern, säkerhetschefen och några andra var det inte många som visste om vad som skulle ske.
Videor från tumultet vid parlamentet visar hur demonstranter “brottar” sig förbi beväpnad militär som inte verkar göra särskilt mycket motstånd och det rapporteras om att officerare och säkerhetstjänsten har vägrat arrestera politiker som de blivit beordrade att tillfångata. Det gör det än mer anmärkningsvärt och det är svårt att förstå hur man hade tänkt sig komma undan med det, så varför nu?
Yoon har haft mycket låga förtroendesiffror på senare tid och sedan parlamentsvalet i april har oppositionen haft majoritet i parlamentet och med det lyckats blockera mycket konservativ politik. Det har även funnits misstankar om att presidentens fru, Kim Keon-hee, både ska ha påverkat makens politik och gjort sig skyldig till kursmanipulation och tagit emot mutor. Flera omröstningar om att starta en utredning angående detta har Yoon lagt in veto mot – och har totalt använt sin vetorätt 25 gånger sedan han blev president.
Presidenten är känd för att ha en kort stubin och det är fullt möjligt att frustrationen mot oppositionen och låga förtroendesiffror samt högljudd kritik från alla håll – utom från den innersta kretsen av lojala vänner – gjorde att bägaren till slut rann över och att han därför tog det förhastade beslutet om undantagstillstånd.
Auktoritära tendenser
Som tidigare nämnts har president Yoon använt sin vetorätt 25 gånger, vilket är flest gånger under en mandatperiod sedan den första presidenten, Syngman Rhee, som ska tilläggas också var diktator. Det är inte bara för att skydda sin fru utan också andra förslag har han lagt in veto mot. Han har ockås använt sitt veto mot korruptionsutredningar och en utredning om Itaewonkatastrofen, då 150 människor klämdes ihjäl under ett Halloweenfirande 2022. Yoon har även blivit anklagad för att visa på auktoritära tendenser när det gäller att ge sig på kritiska journalister med förtalsanklagelser och genomföra repressalier efter kritiska granskningar.
Flera anser att det finns tendenser till att demokratiska normer gradvis eroderats bort under Yoons mandatperiod, vilket är mycket allvarligt. Det är viktigt att notera att Sydkorea inte blev en demokrati förrän 1987, och många har diktaturen i färskt minne. Kuppförsöket för också tankarna till förra gången undantagstillstånd infördes 1980 och demonstranter sköts ihjäl av militären. Detta gör det extra känsligt för befolkningen som fortfarande har diktaturåren och demokratiseringen i ett kollektivt minne.
Det finns dock de som anser att det speciellt under kalla kriget var nödvändigt med undantagstillstånd och repressiva åtgärder för att mota tillbaka kommunismen i Nordkorea och skapa stabilitet. Just konflikten med Nordkorea kan möjligtvis göra att mer auktoritära åtgärder accepteras. De konservativa har generellt en hårdare politik gentemot grannen i norr samtidigt som man bryr sig mindre om de infekterade historiska såren i relationerna med Japan. Vänstersidan anser det viktigare att göra tvärtom, vilket inte minst visade sig när Moon Jae-in och Kim Jong-un möttes 2018, men också då de oftare bråkar med Japan om övergrepp innan och under andra världskriget. Från Japan finns en oro att Korea vid regeringsskifte kommer att röra sig närmare Kina och Nordkorea.
Vad händer nu?
Sydkorea är en otroligt viktig partner till de demokratiska länder som står för en regelbaserad världsordning. Det finns nästan 30000 amerikanska soldater i landet och som ett av de få länder där vapenindustrin går på högvarv i och med hotet från Nordkorea används även koreanska vapen i Ukraina – dock via mellanhänder. Om landet skulle bli instabilt eller mer auktoritärt vore det ett hårt slag för den demokratiska trovärdigheten, speciellt med de auktoritära tecken som syns i flera andra demokratier.
Flera tidigare presidenter har hamnat i fängelse efter att ha fällts för bland annat korruption efter sina mandatperioder och Roh Moo-hyun tog till och med livet av sig under utredningen. Vad som väntar president Yoon återstår att se men det är troligt att vi får se en ny president under 2025. Att Yoon skulle klara sig ur detta med någon form av värdighet i behåll är också svårt att se då hans förtroende i princip är förbrukat samtidigt som oppositionen lär komma med fler försök att få igenom en misstroendeförklaring och ställa honom inför riksrätt.
Jonas Norell
