”Olika vägar till föräldraskap” är en utredning som tillsattes under Alliansregeringen. Uppdraget var att utreda olika sätt att utöka möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar. En del i uppdraget var att särskilt ta ställning till om altruistiskt surrogatmödraskap ska legaliseras i Sverige. Slutbetänkandet kom i förra veckan.
Utredningen lyfter människovärdesprincipen. Den innebär bland annat att alla människor har lika värde och därmed samma rätt att få sina rättigheter tillgodosedda. Ingen människa får behandlas som ett medel. Människovärdesprincipen kan däremot inte innebära att det är en rättighet att bli förälder.
Utredningen kom till slutsatsen att nackdelarna med altruistiskt surrogatmödraskap överväger fördelarna och att man därför inte bör tillåta det. Nackdelarna är bland annat att det saknas kunskap om konsekvenser för barnen. Kunskapsluckorna gör att utredningen inte kan dra säkra slutsatser som garanterat är förenliga med principen om barnets bästa.
De andra argumenten emot surrogatmödraskap rör risken för påtryckningar och kommersialisering samt problematiken som kan uppstå om surrogatmamman ångrar sig och vill behålla barnet eller göra abort.
Barbro Westerholm är riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson för Liberalerna.
Hon tycker att det är tråkigt att utredningen kommit med slutsatsen att inte legalisera värdmoderskap.
– Vi vet idag att barnlöshet kan leda till psykiska besvär. Det är allvarligt och vi politiker måste skapa system så att människor själva får välja hur de vill leva sina liv så länge de inte skadar någon annan. Här handlar det om barnen och surrogatmödrarna och det är viktigt med fortsatt uppföljning av hur det går för dem.
Hon är kritisk till delar av utredningen. Barbro Westerholm anser att den innehåller många bra fakta, men att den brister i analys och slutsats. Det som i utredningen talar emot legalisering av värdmoderskap är till syvende och sist värderingar.
– Man hänvisar bland annat till människovärdesprincipen, men lägger inte fram bevisen för varför värdmoderskap strider mot denna.
Utredningen tycker att adoption är ett bättre alternativ än att tillåta surrogatmödraskap. Barbro Westerholm berättar att när hon arbetade på Socialstyrelsen var hon en av dem som tyckte att adoption var det bästa alternativet för barnlösa. Efter att ha gått igenom befintlig forskning om värdmoderskap har hon ändrat åsikt.
– Homosexuella par har inga möjligheter att få adoptera, det finns inga adoptionscentra som tillåter paren. Det är en komplicerat och dyr process, säger hon.
Adoption är inte heller bättre ur ett juridiskt perspektiv.
– Det har hänt att adoptivföräldrar har ångrat sig och lämnat tillbaka barnet. Man kan således argumentera emot adoption med samma argument som emot värdmoderskap.
Barbro Westerholm tycker att det viktigaste är att surrogatmamman mår bra, vilket de enligt studier tenderar att göra, att barnet blir älskat och de tilltänkta föräldrarna får sitt efterlängtade barn.
– Man ska utgå från parterna och inte från magkänslan. Det finns till exempel kvinnor som tycker väldigt mycket om att vara gravida, säger hon.
Barbro Westerholm ser positivt på framtiden.
– Att få igenom lagförslaget om assisterad befruktning tog 31 år. Vi kommer att komma i mål även med denna fråga. USA har erfarenheter av ett regelverk som är bra. Det bör vi titta på. Det är med fortsatt forskning som vi ska gå vidare.
– Dessutom har den yngre generationen en annan och mer öppen inställning. Studier visar att unga personer tycker att det som är mest orättvist är att män inte kan bära barn.
Linn Friman
