Antalet personer som känner sig otrygga har ökat det senaste året och det är framför allt kvinnor som känner oro. Många undviker att gå ut ensamma kvällstid, visar siffor från Brå.
Antalet personer som känner sig otrygga har ökat med fyra procentenheter det senaste året. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för 2016, som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade under Folk och försvars rikskonferens i Sälen förra veckan.
– 19 procent av befolkningen känner oro för att röra sig i sitt bostadsområde en sen kväll, mot 15 procent 2015, säger Erik Wennerström, generaldirektör på Brå.
Speciellt ökade otryggheten bland kvinnor. Hela 31 procent av de tillfrågade kvinnorna säger att de känner sig ganska eller mycket otrygga. Många kvinnorna känner sig så otrygga att de väljer att inte gå ut på kvällarna, en illavarslande utveckling, enligt Erik Wennerström.
– Skillnaderna mellan män och kvinnor är oacceptabel. Jag vet inte vad man kan göra åt det, men vill dra i larmklockan, säger han.
Känslan av otrygghet är störst bland unga kvinnor och gamla kvinnor. Det är speciellt överfall och misshandel, ofta sexualbrott, som oroar.
Andelen kvinnor som utsatts för sexualbrott har också ökat från 1,4 procent till 3 procent av den kvinnliga delen av befolkningen de senaste tre åren. En annan förklaring till ökad oro, som Erik Wennerström ser, kan vara att det varit mycket debatt om sexuella övergrepp mot kvinnor på offentliga platser, till exempel festivaler, det senaste året.
Riksdagsledamot Roger Haddad är Liberalernas rättspolitiske talesperson och ledamot i justitieutskottet.
– Vi måste alltid ta detta på allvar, även människors upplevda otrygghet. Då gäller det att lyssna, men också berätta om det finns problem och i så fall hur man vill lösa dem lokalt. Vi måste driva frågorna om polisiär närvaro, kameraövervakning i brottsförebyggande syfte etcetera, säger han och menar att den allmänna debatten om otrygghet och medias rapportering naturligtvis påverkar känslan av otrygghet.
– Vi får heller inte lämna de utsatta områdena till de kriminella, det är precis det som hänt i många städer. Det börjar med att bibliotek stänger tidigare, att affärer flyttar och föreningslivet som inte längre vill vara kvar i området. Dessa frågor måste Liberalerna jobba med mer.
De stora skillnaderna mellan män och kvinnor samt att många kvinnor uppger att de låter bli att gå ut kvällstid, oroar honom.
– Även här måste samhället agera. Tjejer och kvinnor måste känna att de kan gå och handla eller åka buss på kvällar utan att behöva utsätta sig för något, säger Roger Haddad och vädjar till civilkuraget vid sidan av åtgärder från samhället.
– Det viktigaste är att vi agerar om vi ser något, att vi går fram och stöttar eller ringer polisen. Kommunen kan också agera genom att se hur man kan förebygga brott genom planering av parker, belysning, bussrutter och så vidare.
Samtidigt har som tidigare nämnts andelen kvinnor som utsatts för sexualbrott ökat. Det är en trend som måste brytas och Roger Haddad menar bland annat att föräldrar och skolan måste prata om detta.
– I riksdagen vill vi skärpa straffet för sexualbrott, som så kallad hämndporr där internet missbrukas. Vi vill även höja straffet för grov kvinnofridskränkning och förenkla användandet av fotboja för dem som hotar och våldför sig.
Han anser att rättsväsendet måste utreda alla anmälningar som kommer in, något som inte sker i dag. Det måste finnas polis på alla orter.
Att politikerna pratar med medborgare och diskutera problemen utan att överdriva situationen kan hjäpa till att minska folks känsla av otrygghet och rädsla, tror Roger Haddad.
Samtidigt ska polisen och kommunen identifiera utsatta områden, bedriva verksamhet där den behövs och öka sin närvaro.
– Genom att ha en polis som man når enkelt, dygnet runt. Det måste bli bättre än i dag. När allmänheten ser och läser att polisen inte kan lösa mord, inte kan stoppa de kriminella eller att unga lagöverträdare inte får en konsekvens påverkar det allmänhetens känsla. Då måste politiken ta sitt ansvar och satsa på ett starkt rättsväsendet, lag och ordning är grunden för vår demokrati, säger Roger Haddad.
Så länge polisens omorganisation inte resulterar i fler poliser och fler synliga poliser kommer förtroendet för svenska rättväsende att gå ned, enligt honom.
– Under denna regering har poliserna kommit längre ifrån medborgarna, säger Roger Haddad men påpekar samtidigt att övriga myndigheter inom rättsväsendet har bättre förtroendesiffror.
Roger Haddad anser att det behövs en ny rikspolischef och en annan politik för polisen.
– Liberalerna vill satsa 3,6 miljarderkronor fram till 2019 för 1 100 fler utredare och 2 500 fler poliser. Vi måste stoppa flykten från polisyrket, nästan 1 000 poliser lämnade sitt jobb under 2016 och regeringen sitter passiv. När polisen fungerar och brottslingar lagförs, då kommer förtroendet att öka, säger Roger Haddad.
