Baktanke: Nörderi är helt fantastiskt

Är det något jag verkligen uppmuntrar så är det nörderi. Finns det något härligare än att få grotta ner sig helt i ett ämne och bara hänge sig åt detaljerade fakta? Här hemma har vi ett barn med adhd-diagnos och då kan nörderierna fullkomligt svämma över. För några månader sedan var det Pokemon och nu under påsklovet är det Harry Potter.

Vi har sett alla filmer framlänges och baklänges, på svenska och på engelska. De fyra första har setts av båda barnen och resten bara av tolvåringen. Jag har själv läst alla böcker, ungefär när de kom ut och sett alla filmer, den sista på bio. Jag har sett om filmerna då och då när de gått på TV och nu senast tillsammans med tolvåringen.

Mina kunskaper om filmerna och böckerna skulle jag säga är tämligen goda. Efter att min snart tonåring med adhd grottat ner sig totalt i alla detaljer och dessutom har enormt många frågor som saker som eventuellt hänt i böckerna som han inte läst, inser jag att mina kunskaper om Harry Potter är extremt små. Jag kan och minns knappt någonting.

Som så ofta när ett ämne är på tapeten i familjen förväntas jag inte bara svara på kunskapsfrågor, jag förväntas också ha åsikter om allt från favoritkaraktär till bästa trollformel. Även om jag känner det som att hjärnan ska sprängas ibland blir jag helt lycklig av detta. Jag vet ju själv hur det är att vara helt uppslukad av något.

Jag nämnde för familjen idag att jag skulle skriva den här texten och barnen började då fundera på vad mer man kunde nörda ner sig i. Pappa har ju sin mördare, kom det från tolvåringen. Jag och pappan tittade förvånat på varandra tills det gick upp för oss att han menade Palemordet. Och ja, pappan har sin jakt på mördare och gemensamt med sin son har han att han frågat mig om en massa saker när han testat olika teorier.

Vi verkar vara en familj där vi gillar nörderi, diagnos eller inte. Själv har jag läst allt jag kan komma över av Baader-Meinhofligan och läser gärna på om 70- och 80-talshistoria i Östeuropa. Jag har även haft en släng av besatthet gällande Estoniakatastrofen. Jag vet hur det känns att vara helt uppfylld av ett ämne, så jag står ut med att leverera svar på frågor om mina favoritrepliker i Harry Potterfilmerna eller diskutera skådespelarnas inställning till sina karaktärer. Allt för att uppmuntra mer nörderi.

Bibliotekarien

Dela med andra
redaktionen
redaktionen