I del tolv av NU:s serie liberal idédebatt, hjälper Hadar Cars oss att förflytta fokus till den internationella arenan, och särskilt EU, med en appell om vikten att stå emot de nynationalistiska krafterna.
I två och ett halvt år har både EU och britterna ägnat mängder med tid och -tankar åt Brexit. Oberoende av hur det slutar är det uppenbart att kraft och resurser kunnat användas mera konstruktivt, till exempel åt säkerhet, klimat, imigrationsfrågor, ekonomi och medborgarnas väl.
Liberaler har ett antal värderingar. Begär att få leva i samhällen präglade av -demokrati, valfrihet, marknadsekonomi, rättsstat och mänskliga rättigheter. Det är det inte alla som vill.
Fast det vill vi gärna tro och blir därför- -förvånade när vi inser att nynationalister avskyr det vi värderar – vill riva sönder skyddsnätet för den samhällsordning vi och andra demokrater byggt upp – fria media, oberoende domstolar, rättsstat och folkvalda parlament som kontrollerar regeringar och myndigheter.
Nynationalisterna vill ha en ”stark ledare” som företräder ”den sanna folkviljan”. Därför ska heller inte ledaren bindas av ”mossiga -institutioner”.
Inte heller ska liberaler med ”falska media” få förvirra och lura folket med grumlig kritik, fake news och struntprat om valfrihet. Det folket vill och ledaren genomför är vad landet behöver! Slutsnackat!
Och vad folket vill ha – det vet ju alla – är välbevakade gränser som skyddar medborgarna mot de horder av flyktingar och arbetslösa som söker sig hit för att gratis få del av det välstånd som vi jobbat ihop och som därtill har vanor och trosföreställningar vi inte vill ha. Landets suveränitet får inte tummas på, handel är bara OK om den främst gynna oss själva, klimathotet är ett påhitt och homosexuella och fria aborter ett otyg.
Föreställningar som dessa är utbredda i världen och har under det senaste årtiondet vunnit fäste inom EU. Det väntade vi oss när järnridån föll. Då, för trettio år sedan, var vi många som vågade tro att demokratin segrat för gott. Nu är vi mera osäkra.
Nynationalisterna är EU:s fiender – Öppna gränser, gemensamt beslutfattande och frihandel – sådant som gjort världen friare, rikare och fredligare – väcker deras avsky.
De syften och mål som anges i de grunddokument som staterna enhälligt beslutat förkastar de. Mandat som de vinner kommer de att använda för att försena och förstöra samarbetet.
Därför blir valet till Europaparlamentet i maj en kraftmätning mellan oss som står upp för och vill utveckla de liberala värdena i Europa och i världen och dem som vill att de krossas.
Det är en kamp vi ska ta – och vinna. De redan liberalt övertygade måste inspireras till insatser. Men det räcker inte. Vi måste få många fler att inse frågans vikt och allvar – vinna människors – inte minst de ungas – hjärtan för det Europa och den värld vi vill ha för både vår egen och för kommande generationer.
Jag är övertygad om att förståelsen för hur viktig valet är gör den här valrörelsen extra spännande och rolig!
Hadar Cars var dåvarande Folkpartiets förste Europaparlamentariker, Europa- och handelsminister i Ullsten-regeringen 1978-79 och pådrivande för att Sverige skulle gå med i EU.
