Vi får inte tvinga Nyamko Sabuni att kasta in handduken. Duktiga partiledarkandidater växer inte på träd. Allra minst i vårt parti.
För oss liberaler väntar en grannlaga uppgift. Det är att förbättra vår ställning i valmanskåren så mycket att vi kan hålla oss kvar i riksdagen i valet 2022.
Den viktigaste uppgiften är då att tydligt förklara vår ställning i regeringsfrågan. Skall Liberalerna vara ett stöd för fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav eller förena sig med de andra borgerliga partierna?
Utan ett starkt och tydligt stöd för Sabuni kommer vi att få mycket svårt att klara detta. Vi måste sluta leden och krypskyttet måste upphöra.
Debattens vågor går höga. Har Liberalernas partiledare visat dåligt omdöme i frågan om satsning på en elektrifieringskommission? Jag tycker att en bra politiker skall fånga upp idéer och synpunkter i det samhälle han eller hon är satt att leda. Politikerns viktigaste och svåraste uppgift är självklar. Det gäller att avgöra om ett förslag är bra och möjligt att realisera.
När Sverige skulle starta upp efter andra världskrigets slut, fanns många svåra och viktiga avgöranden att fatta beslut om. Hur skulle vi till exempel utveckla våra kommunikationer?
Den socialdemokratiska regeringen kom till slutsatsen att det långsträckta och glest befolkade landet inte skulle ha råd med endast kollektivtrafik. Beslutet blev att enskilda personer måste ha möjlighet till ett eget fordon som man hade råd med. Alla vet hur det gick till. Tillsammans med Volvo och Saab-Scania satsades på stöd till utveckling av inhemsk produktion av både personbilar, lastbilar, bussar och även en del andra transportfordon.
Min uppfattning är att den dialog som i detta fall utvecklades mellan politiker och bilindustrin har tjänat oss gott. Jag tycker att regeringen Erlanders vägval är ett bra exempel på hur gott lyssnande på näringslivet har gynnat landet.
Idag har lobbyismen blivit en mycket viktig del av marknadsföring i vid mening. Den som har ekonomiska muskler kan påverka mer. Det är klart att Landsorganisationen också bedriver påverkan på Socialdemokraterna, för att ta ett annat exempel.
Sabuni, bra eller dålig politiker? Enligt mitt förmenande saknar angreppen på Sabuni både rim och reson. Miljökrisen kräver kraftfulla åtgärder, inte minst på transportsidan.
Jag kan inte finna annat än att hon ur detta perspektiv visat en tydlig och riktig övertygelse. Det är ju det allra viktigaste. Ambitionen har varit den rätta. Sedan känner jag inte till alla detaljer i processen. Hur hon har behandlat detta ärende i partiet är en viktig fråga. Jag anser att hon har gjort detta på ett riktigt sätt och förankrat det i partistyrelsen.
Vad behöver vårt parti nu? ”Varför gör di på detta sättet?” frågar en berömd person i litteraturen. Varför detta angrepp?
Det började med en artikel i Svenska Dagbladet (7 maj) . Ett antal oidentifierade partimedlemmar gick till hårt angrepp mot Nyamko Sabuni speciellt i frågan om elektrifieringskommissionen. Man måste vara närsynt på båda ögonen för att inte begripa att detta var ett angrepp på henne som partiordförande. Har ni glömt de så kallade Almedalsutspelen där ”krypskyttar” alltid gav sig på Jan Björklund?
Det är naturligtvis de dåliga opinionssiffrorna som nu skall skyllas på Sabuni personligen. Jag tycker att hon på ett bra sätt har skött den svåra balansgång det innebär att leda vårt splittrade parti.
Att behaga de olika fraktionerna är en svår balanskonst. VPK:s gamle partiledare CH Hemansson sade en gång, när fraktionerna var i luven på varandra som värst, att det måsta vara någon jävla ordning i partiet. Nu gäller det att hålla ihop, inte bara dela ut tjyvsmällar till höger och till vänster.
Det blir ingen lätt uppgift att hålla kvar vår plats i riksdagen i nästa val om vår partiledare tröttnar på käbblet, avgår och vi måste starta en ny process för partiordförandeval.
Birgitta Nordlöw
L Kalmar kommun
