Kl 11.00: Rösträttsföreningen i Östergötland – en historielektion inledde landsmötet. Det är därifrån Liberalernas blåklint kommer. Östergötlands landskapsblomma blev nämligen Rösträttsrörelsens symbol.
Liberalerna Östergötlands alldeles nyvalda ordförande Monica Holtstad inledde från talarstolen och introducerade Nyamko Sabuni.
I sitt inledningsanförande berörde Nyamko Sabuni de frågor som står i huvudfokus för Liberalerna: Skola, integrationen och klimatet. Men även hon dök ned i den liberala historien – från rösträttskampen till Nils Edén.
Sabuni jämförde situationen då med nu, politisk polarisering, matkravaller, demonstrationer och stort utanförskap.
– Min slutsats är att vi som liberalt parti behöver växla upp reformtempot, sa Nyamko Sabuni.
– Partirådet gjorde ett vägval efter en lång intern process.
Därefter bad hon om ett tydligt mandat att ”söka stöd för en liberal och borgerlig regering”.
Dagens situation är märklig, fortsatte hon. Trots en icke-socialistisk majoritet i riksdagen, har Sverige en vänsterregering.
Sabuni var mer offensiv i sitt tal än tidigare.
– Åkesson bär ett stort ansvar för om Sverige får dras med Socialdemokraterna vid makten också framöver.
Det kommer inte att bli lätt att samarbeta med SD, menade hon. Men SD måste förstå att de inte kan köra över Liberalernas grundvärderingar. ”Liberalernas mandat kan inte användas för att föra Sverige ned i högerdiket”, sa hon vidare.
Det återstår att se om de är mogna för det ansvaret, menade hon.
I slutet av talet återkom ett ord som annars mönstrats ur den liberala interndebatten sedan några år: kravliberalism.
Men Sabuni menade att den som vill ha ett samhälle som ger de mest marginaliserade rimliga chanser måste också vara tydligt med vilka förväntningar som finns.
– Vi ställer inte krav för att resa hinder, utan för att frihet kommer när man själv har makten över sitt liv, sa Sabuni.
– Jag tror på Sverige, jag tror på att Sverige kan bli möjligheternas land för alla, avslutade hon inledningsanförandet.
Under resten av förhandlingspasset följde sedvanliga punkter – val av funktionärer och mötesformalia.
Kl 12.00: Förhandlingarna är nu ajournerade. Först följer lunch och därefter utskottsförhandlingar. Förhandlingarna kommer att återupptas kl 16:30.
Kl 16.30: Förhandlingarna återupptas med ett pass om utbildningspolitik. Inledningsvis talade Fredrik Malm, utbildningspolitisk talesperson, om skolans betydelse.
– Många framhåller skolan som lösning på alla möjliga problem i samhället, sa han.
Men det fungerar bara om skolan har rätt förutsättningar och tillräckliga resurser, menade han vidare. Skolan måste lyckas med sitt kunskapsuppdrag.
Och han framhöll att Liberalerna klarat att både leverera förslag i opposition och att genomföra reformer i regeringsställning.
Därefter gick Malm in på reformer som behövs för att vårda friskolereformen. Regelverk behöver stramas upp, men med syftet ska vara att behålla valfriheten underströk han.
Därefter följde en lång och innehållsrik debatt med många yrkanden. Utskottet hade gjort en rad tillägg till förslaget till skolrapport, med bland annat flera nya punkter om reformer av skolpengssystemet. Vidare ville utskottsmajoriteten precisera att Liberalerna vill begränsa den maximala möjligheten att ställa sig i kö till en friskola till ett år. Här fanns också en reservation av Romina Pourmokhtari med flera som helt ville slopa möjligheten att ställa sig i kö.
Utskottet hade också föreslagit att två föreslagna punkter skulle utgå. Det gällde dels punkt 13, om (åter-)införande av en skriftlig stundentexamensskrivning och dels punkt 33 om möjligheten att inrätta spetsutbildningar oavsett skolform.
Beslut:
(Beslut som enbart rör språkliga ändringar har inte tagits med.)
I rapportens punkt 3 lades, på utskottets förslag, till en mening: ”Skolans verksamhet ska drivas professionellt, men frivilliga insatser under elevernas fritid kan ha ett stort värde.”
I rapportens punkt 9 ströks referenserna till att ämnet ”elevens val” ska slopas när timplanen för svenska och engelska utökas.
Rapportförslagets punkt 13 ströks.
Landsmötet tog ställning för att elever som behöver distansutbildning för att kunna upprätthålla sin skolgång, i stort sett i enlighet med motion B120, men med kravet att en ”särskild prövning” skall göras. Motionen ska därmed anses besvarad.
Punkt 22 i rapporten gavs lydelsen: ”Liberalerna vill göra det möjligt för elever att läsa på avancerad nivå på vanliga skolor. Därför vill Liberalerna att alla skolor ska ha möjlighet att införa avancerade undervisningsgrupper på skolor där det finns efterfrågan och en tillgång till resurser, exempelvis i form av behöriga ämneslärare eller lektorer. I ett första steg ska de avancerade spåren inrättas för elever i årskurs 7 till 9. Spetsklasser med intagningsprov ska vara ett självklart inslag i huvudmännens utbud. Alla huvudmän ska ha handlingsplaner för särskilt begåvade elevers undervisning.”
Motion B136 bifölls på utskottets förslag. Motionen föreslog att ett undantag ska göras från att universitetsstudier kräver gymnasieexamen, så att högpresterande elever ska kunna bedriva studier på universitetsnivå redan under gymnasietiden.
I rapportens punkt 31 ändrades lydelsen till att tala om att säkerställa tillgången till ”resursgrupper och resursskolor”. Utskottet föreslog också ett tillägg där det framgår att ”för dessa grupper ska det finnas särskild finansiering i skollagen”.
Programförslagets punkt 33 ströks.
I rapportens punkt 36 ändrades lydelsen av den sista meningen och ytterligare en mening lades till, så att slutet på punkten lyder: ”Därför vill Liberalerna införa krav på alla skolor att tillhandahålla akutplatser. Antalet ska anpassas efter skolans storlek.”
Punkt 47 jämte en rad nya punkter som utskottet föreslog, som rör skolpengssystemets utformning, hänsköts till beredningsutskottet.
Med röstsiffrorna 110 mot 68 beslutade landsmötet att punkt 49 får lydelsen: ”En gemensam och inkluderande skolvalsplattform Liberalerna vill inrätta ett samordnat skolval som samlar alla skolor, oavsett huvudman, och ger familjer statistik information och jämförelseverktyg som underlättar för dem att rangordna vilka skolor de önskar. Plattformen ska även överta ansvaret för de kösystem som som vissa fristående aktörer använder som urvalsmetod. Anmälan till skolplattformen kan göras ett år före skolstart.”
I rapportens punkt 53 gjordes ett tillägg som lyder: ”Skolinspektionen ska upprätta ett offentligt register för alla huvudmän, där ägarstruktur och personerna i ägar- och ledningskretsen ingår. Det ska enkelt gå att fastställa vem som äger och har inflytande på vilken skola.”
I rapportens punkt 56 gjordes en omfattande ändring, på utskottets förslag: ”Fristående bedömning av skolpengen för elever med särskilds behov Elever med funktionsvariationer möter idag stora svårigheter i skolväsendet. Idag är det kommunerna som bedömer tilläggsbeloppet och systemen och riktlinjerna för det varierar mellan kommunerna. Det borde vara samma bedömningar i hela landet. I ett nytt system bör ett fristående organ, till exempel Specialpedagogiska skolmyndigheten, bedöma dessa elevers behov av förhöjd skolpeng.”
I övrigt bifölls partistyrelsens förslag av utskottet, och landsmötet gick på den linjen.
Kl 18.30 Förhandlingarna på pass fyra inleddes med att nominera och välja partiledare.
Valberedningens ordförande Lars Persson Skandevall nominerade Nyamko Sabuni. Landsmötet beslutade att välja henne till partiledare.
Därefter övergick landsmötet till att behandla två yttranden från utskott 4, om dels Bostadspolitik och samhällsbyggande och dels om Trafik-, IT-politik och infrastruktur.
Inom båda områdena fanns flera frågor där meningarna gick brett isär. Motion D212 hade föreslagit att ”Liberalerna ska verks för att marknadshyror införs på den svenska bostadsmarknaden”. Både partistyrelsen och utskottet ansåg att motionen borde anses besvarad. Här ville Björn Ljung istället att motionen skulle avslås, medan Romina Pourmokhtari ansåg att den istället borde bifallas.
Inom båda områdena fanns ett flertal reservationer från utskottet. I de flesta frågor valde dock utskottet att gå på partistyrelsens linje och landsmötet i sin tur att följa utskottets förslag.
Beslut:
I anledning av motion D325 lade utskottet förslag om att landsmötet skulle besluta att Liberalerna ska verka för att få till stånd en infrasturuktursplaneringsprocess över nationsgränserna gemensamt med de nordiska grannländerna och norra Tyskland, vilket landsmötet biföll.
Motion D326 ansågs besvarad.
Motion D330 hade partistyrelsen och utskottet förslagit skulle anses besvarad. Landsmötet beslöt med röstsiffrorna 93-81 (1 avstod) att följa det förslaget.
Motion D341 hade föreslagit att Liberalerna ska verka för att ett nytt båtregister för fritidsbåtar ska inrättas. Partistyrelsen ville att motionen skulle anses besvarad medan utskottet ville bifalla den. Efter votering beslutade landsmötet att motionen skulle anses besvarad.
Hans Nelson yrkade bifall till motion D355, vilken partistyrelsen och utskottet hade föreslagit skulle anses besvarad. Landsmötet beslutade att bifalla motionens yrkande, som löd: ”att Liberalerna tar ställning för att snarast tillsätta en bred, mellanstatlig utredning som studerar behoven av och ger förslag om minst en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark, som kan komplettera den befintliga Öresundsbron.
I övrigt bifölls partistyrelsens och utskottets yrkanden.
Kl 20:30 Förhandlingspass 5 inleds och behandlar utskottsutlåtandet över Grundlagsfrågor och demokratipolitik.
En fråga tilldrog sig mer uppmärksamhet än de andra inom området, nämligen den om vissa brott – till exempel terrorism och spioneri – ska kunna leda till att svenskt medborgarskap återkallas ifall personen har dubbla medborgarskap. Den frågan gick efter lång debatt till rösträkning.
Beslut:
Med röstsiffrorna 91 mot 90 (1 avstod och 1 frånvarande) beslutade landsmötet att bifalla reservanterna i fråga om motion F206 och möjlighet att återkalla svenskt medborgarskap.
I fråga om motion F212, med förslaget att en statlig utredning ska tillsättas för att se över oklarheterna i rättsläget kring pornografi (rörande bland annat pornografiskt material som tillkommit i samband med till exempel trafficking och koppleri), valde utskottet att bifalla innehållet i det och att motionen därmed skulle anses bifallen.
Partistyrelsen, som först hade menat att motionen borde avslås, valde att jämka sig med utskottets förslag och så blev också landsmötets beslut.
I övrigt hade utskottet följt partistyrelsens förslag och så blev också landsmötets beslut.
Kl 21.45 Förhandlingspass 6 inleddes. Förhandlingspasset behandlar utskottsutlåtande 1A, Allmänpolitik, och utgör även allmänpolitisk debatt (som stadgarna anger ska hållas).
Även om förhandlingarna ligger något efter planeringen, valde landsmötespresidiet att ge debatten utrymme i nittio minuter. Och debatten blev omfattande.
Beslut:
I anslutning till motionerna A104 (yrkande 1-7), A108 och A111 (yrkande 2) valde utskottet att tillfoga ett eget yttrande: ”att Liberalerna i enlighet med partirådsbeslutet, ska kunna medverka till att ett ny borgerlig regering ska kunna tillträda och styra landet. Vi eftersträvar ett så starkt inflytande över arbetsformerna för en sådan regering som möjligt. Av det följer att vi även eftersträvar att andra partier, särskilt ytterkantspartier, får ett så litet inflytande över arbetsformerna som möjligt.”
Vad gäller motionerna gick utskottet, och därefter landsmötet, på partistyrelsens förslag att anse dem besvarade.
I fråga om ett tilläggsyrkande som lagts av Jonas Andersson gick landsmötet till rösträkning, och beslutade med röstsiffrorna 92-89 att avslå detta.
Kl 23.45 Förhandlingspass 7 om stadgefrågor inleddes.
Passet innehöll bland annat den stora frågan om medlemmarnas möjlighet till inflytande över partiledarval. Det förslaget hade föregåtts av samråd, men fortfarande fanns kritik mot begränsningar i det förslag som lagts fram, bland annat vad gällde vilket stöd som skulle krävas för att nominera en person till partiledare.
Förslag lades då om att frågan skulle hänskjutas till beredningsutskottet, för att eventuellt kunna hitta en acceptabel kompromiss. Så blev också landsmötets beslut.
