Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner. Vi har hört det så många gånger att det blivit en allmän sanning. Men hur står det egentligen till med kunskapsnivåerna här i landet?
Liksom regnet denna iskalla vår slår larmen från högskolorna som spön i backen. Studenternas förkunskaper blir allt lägre, studenterna har usel läsförståelse och kan inte göra sig själva förstådda i text. Kunskaperna i matematik ska vi inte ens prata om. Men är det verkligen något att vara förvånad över?
Vi folkpartister borde åtminstone inte vara förvånade, vi har i valrörelse efter valrörelse pratat om att elever i skolan lär sig för lite. Vi pratar om flumskolan, dåliga lärare och stökiga miljöer, allt det här är sådant som ofrånkomligt leder fram till oförberedda studenter på högskolan.
Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner. Men hur ska det vara möjligt när högskolorna tvingas sänka sina krav för att studenterna ska ta sig igenom utbildningarna? Om en svensk civilingenjör kan mindre än en tysk civilingenjör, vem skulle vilja anställa den svenska om man kan få en tysk för samma lön?
Krisen i den svenska grundskolan är allmänt känd, men krisen inom högskolorna är minst lika allvarlig. Om framtidens lärare, ekonomer, läkare och jurister inte vet vad de gör har vi som samhälle stora problem framför oss. Att klara kompetensförsörjningen blir omöjligt om kompetensen försvinner.
På arbetsmarknaden blir detta också allt för tydligt. Även arbetsgivare larmar om att en examen från ett prestigefyllt, svenskt universitet inte längre innebär samma kvalitetsstämpel som den en gång gjorde. Studenter får svårare att få jobb när kraven sänkts både i grundskola, på gymnasiet och på högskolan, men när kraven från arbetsgivaren består.
Osäkerheten att anställa en nyutexaminerad student ökar och det blir ännu svårare att få det där första, viktiga jobbet.
En del av lösningen är studentmedarbetarjobb, som på initiativ av Folkpartiet framgångsrikt implementerats i till exempel Region Skåne och i Lunds kommun.
Studentmedarbetarjobb innebär att studenten med marknadsmässig lön går in ett par timmar i veckan på en arbetsplats och jobbar med uppgifter som är relevanta för utbildningen. Det ger studenten praktiskt erfarenhet av sitt ämne och det ger nya perspektiv åt arbetsgivaren. De utvärderingar som har gjorts i Skåne och i Lund visar på att både arbetsgivare och studenter är mycket nöjda.
Studenters etablering på arbetsmarknaden är en utmaning, men den stora utmaningen ligger i den högre utbildningens innehåll. De senaste decennierna har högskolorna byggts ut i mycket hög takt, på bekostnad av utbildningskvaliteten.
Allt fler studenter ska igenom en utbildning med allt mindre resurser och till råga på allt får högskolorna betalt för att godkänna studenter, inte för att faktiskt lära ut.
Vi pratar om Pisaskolan – men Pisahögskolan är redan här. Det är dags att ta denna kris på allvar. Den högre utbildningen har ett större syfte än att fungera som arbetskraftsfabrik.
Hanna Håkansson är ordförande för Liberala Studenter.
