Den kvinnliga rösträttskampen har fått uppmärksamhet i tv-serien Fröken Frimans krig och i filmen Suffragette. Här fortsätter Anders Johnson sin serie om liberala rösträttskvinnor.
Norskan Anna Bugge-Wicksell (1862–1928) blev 1895 en av de första kvinnorna som i ett offentligt föredrag i Sverige krävde kvinnlig rösträtt. Hon kom från en borgerlig, religiöst färgad och intellektuell miljö. År 1885 blev hon den femte norska studentskan. Två år senare blev hon fil kand i språk och började därefter läsa juridik med ambitionen att bli advokat trots att detta inte var möjligt för norska kvinnor.
Det politiska klimatet i Norge var vid denna tid mer liberalt än i Sverige. Detta gällde inte minst i kvinnofrågorna. År 1885 bidrog hon till bildandet av Norsk Kvindestemmerettsforening och reste runt och talade för rösträtten.
Tre år senare deltog hon i det första Nordiska kvinnosaksmötet i Köpenhamn. Där träffade hon den liberale fritänkaren och samhällsdebattören Knut Wicksell. Anna och Knut blev ett par och bildade sedermera familj.
De gifte sig dock inte eftersom detta skulle ha inneburit att Anna hade ställts under Knuts förmynderskap. I stället ingick de ett samvetsäktenskap baserat på ett kontrakt upprättat av advokaten och vännen Karl Staaff.
Efter att Knut Wicksell hade blivit professor i nationalekonomi vid Lunds universitet flyttade familjen dit 1904. När barnen hade blivit äldre kunde Anna äntligen fullfölja de efterlängtade juridikstudierna. År 1911 avlade hon en jur kand.
Samtidigt engagerade hon sig i arbetet för kvinnlig rösträtt, i fredsrörelsen och i Frisinnade landsföreningen. Anna blev vice ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och ordförande i Skånedistriktet. Hon bildade föreningar, lokalt och centralt, reste runt och föreläste, författade artiklar och broschyrer.Tillsammans med Karl Staaff deltog hon i talarturnéer och hon medverkade vid utformningen av regeringen Staaffs proposition om kvinnlig rösträtt 1912.
Åren 1913–1916 satt hon i stadsfullmäktige i Lund, invald på en kvinnolista. Efter att Knut hade lämnat sin professur 1916 flyttade familjen till Danderyd. Anna Bugge-Wicksell kom att sitta i kommunalfullmäktige där 1919–1922. Hon invaldes i Frisinnade landsföreningens förtroenderåd 1920. Det blev på den internationella rättens område som Anna i första hand kom att tillämpa sina juridiska kunskaper.
Hon var med om att bilda Sveriges kvinnliga fredsförening 1898 och hon författade flera skrifter om fredsarbete. Hon ville bygga upp folkrättsliga institutioner för att motverka krig. Däremot avvisade hon tankarna på en ensidig svensk nedrustning.
Åren 1920–1928 ingick hon i den svenska delegationen till Nationernas förbund och blev därigenom Sveriges första kvinnliga diplomat.
År 1921 blev hon första kvinnan att ingå i NF:s permanenta mandatkommission som ansvarade för territorier som stod under internationell kontroll och förvaltning.
Anders Johnson
Artikeln publicerades i NU nr 14 2016
