Att vara liberal är att vara kluven, heter det. Och det förstår man ju. Å ena sidan, å andra sidan, men kanske ändå.
Jag vill ändå gå steget längre – att vara en tänkande människa är att vara kluven. Å ena sidan, å andra sidan och ja, visst!
Att se världen i svartvitt känns väl, om jag ska vara helt ärlig, rätt tvådimensionellt. Jag har själv varit där, argumenterat vilt och passionerat för en fråga, utan något som helst intresse av att se nyanser eller lyssna på min meningsmotståndare. Och då menar jag verkligen lyssna för att förstå, inte leta svagheter i resonemanget.
Men det där har slipats av med åldern. Numera är det mycket intressantare att höra andra diskutera med varandra. Intressantare – och mer frustrerande. Som utomstående är det lätt att se hur de talar förbi varandra, eller i varandra utan att förstå att de egentligen säger samma sak. Eller vilja förstå det, rättare sagt.
Jag vet inte om det bara är ett utslag av att ”det var bättre när jag var ung” (åja, så gammal är jag inte, dock tillräckligt), men fanns det inte en helt annan lust och glädje i de politiska diskussionerna förr? Lite mer ”jävlar anamma”, lite mindre ”jävla dig, din idiot”? Lite mer ”jag har rätt, men du kanske har en poäng” och mindre ”jag har rätt och du är en ond, ond varelse som vill världen illa”.
Numera letar jag åsikter som inte är mina. Låt mig förklara – det finns ju alltid de som tycker si och de som tycker så. Men så finns det de personerna som tycker lite vid sidan av. Och det är dem som jag söker, det är deras perspektiv jag suktar efter. Någon som vänder bakochfram på argumenten och avslöjar en sida som ingen annan pekat på eller lyfter upp.
Jag håller inte alltid med, men det är dessa människor som vidgar mina vyer. Och det ska gudarna veta att det behöver jag. Mest för min egen sinnesfrids skull.
För som sagt – allt är inte svartvitt, och för dem som inte ser mosaiken av gråskalor kan jag bara säga: Jag beklagarar. Din värld är begränsad.
Att vara en tänkande människa är att vara kluven i ett kalejdoskop av vackra gråskalemönster. Med ett och annat stänk av svart och vitt.
Nu önskar denna skribent god helg, med önskan om vackert vårväder! Glöm inte att lyfta blicken och se – verkligen se – allt det vackra runt omkring dig. Och ta en extra allergitablett om du behöver, för de där jävla pollen… Som sagt, att vara människa är att vara kluven. Till det mesta, även något så enkelt som en vårdag.
Honungsgrävlingen
