1985 röstade jag för första gången. Jag röstade på Folkpartiet, som Liberalerna hette då, och Bengt Westerberg. Deras politik värnade om individen framför kollektivet. Man pratade om att det skulle löna sig att arbeta och att de svaga i samhället skulle få stöd. Viktiga frågor då, och viktiga frågor nu. Därför blir jag både ledsen och förbannad när jag ser åt vilket håll Sverige rör sig – särskilt när Liberalerna sitter i regeringen.
Låt mig berätta om Mostafa Heydari. Mostafa är hazar och kom till Sverige 2015 som 15-åring, efter att ha flytt från Afghanistan. Han tog sig genom gymnasiet och utbildade sig till kock. Sedan dess har han arbetat heltid – först inom hemtjänsten, nu som kock på en skola. Där är han omtyckt av eleverna, som till och med gjort en krona åt honom och kallar honom ”kungen”.
Efter nästan tio år i Sverige, efter att ha skapat ett liv här, ska Mostafa utvisas. Varför? Jo, enligt Migrationsverket krävs en ”varaktig” försörjning för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Mostafa var timanställd men han arbetade heltid.
Det här är inget mindre än en tragedi. För Mostafa, som riskerar att skickas tillbaka till Talibanernas Afghanistan, men också för Sverige. Är det inte precis den här typen av människor vi behöver? Mostafa har visat att han vill och kan vara en del av vårt samhälle. Han har gjort allt rätt. Ändå möts han av ett stelbent paragrafrytteri där sunt förnuft saknas.
Det gör ont att se hur långt Liberalerna har fjärmat sig från sina grundläggande värderingar. Att värna individen, att stötta den som hamnat i kläm, har ersatts av en politik där regler och hårdare tag går före medmänsklighet. Det som en gång drog mig till partiet känns idag avlägset.
Jag är inte naiv. Jag inser att det finns problem med integration och invandring. Men när någon som Mostafa har integrerats fullt ut, arbetar och blivit en del av samhället, måste vi kunna säga: ”Det här är inte rätt!” Vi kan inte låta byråkrati och principer väga tyngre än människors liv.
Det är dags för Liberalerna att våga stå upp för den ”lilla” människan igen. Det är dags att sätta individen i centrum och visa att det fortfarande lönar sig att arbeta, kämpa och göra rätt för sig. Mostafa Heydari förtjänar att stanna i Sverige. Och Sverige förtjänar att ha honom kvar.
Det är dags att visa vilket samhälle vi vill vara – ett samhälle som värderar rättvisa, medmänsklighet och individens värde.
Stefan Andersson
Affärsutvecklare och tidigare medlem i Liberalerna