Sverige har världens generösaste föräldraförsäkring. Så mycket som 42 miljarder kronor finns avsatt för detta ändamål i statskassan. Ingen annan stans i världen kan föräldrar vara hemma så länge med sina små barn och samtidigt få betalt. Svenska föräldrar kan i dag vara hemma sammanlagt 480 dagar eller 16 månader. I USA exempelvis finns överhuvudtaget ingen nationellt betald föräldraledighet. I de allra flesta länder är föräldraförsäkringen inte heller till för barnen och den handlar absolut inte jämställdhet. I stället är ersättningen mer kopplad till kvinnans kropp och att denna ska återhämta sig efter förlossningen. Liberalernas jämställdhetsarbetsgrupp föreslår nu att föräldraförsäkringen görs om helt i syfte att öka jämställdheten ännu mer. Förslaget syftar också till att förbättra valfriheten och öka flexibiliteten. Enligt gruppens ordförande Gulan Avci befäster dagens utformning av föräldraförsäkringen traditionella könsmönster.
Gruppen vill med sina förslag komma till rätta med de mekanismer som man anser skapar en ofrivillig deltidsfälla för många kvinnor. Målet är att alla föräldrar, oavsett kön, ska ha samma chanser att kombinera jobb och familjeliv. För att åstadkomma detta har man låtit sig inspireras av vårt grannland Norge där föräldrarna kan välja mellan att ta ut antingen 49 veckor med 100 procents ersättning eller 59 veckor med 80 procent av lönen. Arbetsgruppens förslag har i stort sett samma konstruktion. Man vill ha antingen 360 dagar med 100 procents ersättning eller 420 dagar med 70 procent.
Andra förslag är att minska rätten till deltid för småbarnsföräldrar, korta tiden under vilken föräldrapenningen kan tas ut, öka ersättningen vid vård av sjukt barn samt ge möjlighet att överlåta dagar till en tredje person. Mot bakgrund av hur samhället ser ut i dag känns förslaget helt rätt, inte minst från jämställdhetssynpunkt. Kvinnor har i genomsnitt en pension motsvarande 67 procent av männens. Likaså deltidsarbetade år 2015 29 procent av kvinnorna men bara 11 procent av männen. Arbetsgruppens nya konstruktion är ett försök att bryta dessa negativa siffror. Om förslagen kommer att leda till detta är svårt att veta, men ambitionen är absolut den rätta.
En viktig del av det nya förslaget är också att man nu lämnar den infekterade debatten om kvotering av föräldradagar bakom sig. Antalet dagar som är öronmärkta för endera föräldern i dag behålls, men det kommer inte att bli fler sådana. Gruppens förslag är alltså väl värda att beakta, även om kritiken inte har låtit vänta på sig. Kritik har kommit såväl från höger som från vänster, men då i första hand inte angående själva förslaget utan på ämnet kvotering. Den ena sidan vill föga förvånande att all kvotering försvinner, medan den andra vill kvotera mer. En sak är dock viktig. Om Liberalerna vid höstens landsmöte antar arbetsgruppens förslag, gäller det även att se över förskolan. Är barngrupperna för stora och är bemanningen för låh? Det är två frågor som är mycket nära sammankopplade med ovanstående förslag och som måste lösas om man vill få acceptans för en kortare föräldraförsäkring.
