”Jag lägger halva min tid på kommunikation”

55 minuter från centrala Stockholm till Nynäshamn. Pendeltåget stannar 100 meter från strandkanten – sedan är det öppet hav mot horisonten. Här har Liberalerna varit med och styrt i 22 år, först med Socialdemokraterna, numera i Alliansen.
– Att man kan lägga fram ett förslag och se resultat efter några månader, det är väldigt tillfredsställande, säger Mikael Persson, kommunalråd för Liberalerna.

1994 gick Mikael Persson i gymnasiet, det var i slutet av mandatperioden med den borgerliga regeringen Carl Bildt och Ny demokrati var aktiva.

– Jag tyckte så väldigt illa om Ny demokrati och funderade på vilket parti är mest emot dem. Det var Folkpartiet och jag blev medlem i ungdomsförbundet, berättar Mikael Persson.

När gymnasiet var klart flyttade han till Lund för att utbilda sig till lärare och blev aktiv i politiken där. Han satt i nämnd för FP och var aktiv i Folkpartiets ungdomsförbund (FPU). Samtidigt jobbade han extra för partiet i Skåne.

Två år som gymnasielärare hann han med, när utbildningen var klar, innan valet 2002. Det blev en fantastisk framgång för Folkpartiet/Liberalerna – det talades om Leijonborgeffekten, och partiledaren Lars Leijonborg fick smeknamnet ”Leijonkungen” i media.

Möjligheter öppnades för många partister – Mikael Persson fick jobb som politisk sekreterare i riksdagen. Under flera år arbetade han som politiskt sakkunnig, bland annat åt dåvarande EU-minister Cecilia Malmström.

– Sedan var jag utbränd på politik ett tag. Istället jobbade jag som konsult på PR-byrån Westander, berättar Persson.

Det politiska intresset kom igång igen 2015 när han bodde i Nynäshamn och idag är han sedan några år tillbaka heltidsarvoderad som kommunalråd, gruppledare och ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Vad tillför du med din bakgrund till politiken?
– Även om jag inte var lärare så länge hann jag uppleva kluriga situationer och besvärliga klasser så jag har förståelse för hur det kan vara, säger han och fortsätter:

– Som tidigare PR-konsult har jag med mig även det tänket. Jag lägger nästan halva min tid på kommunikation, på att ha kontakt med media, göra inlägg i sociala medier och besöka verksamheter.

– När man läser vad som står i kommunallagen om nämndordförande så står det ingenting om kommunikation men jag tycker det är viktig att ha den dialogen med väljarna.

De frågor Liberalerna i Nynäshamn jobbar mest med är utbildning/skolan och näringslivsfrågor, berättar Mikael Persson.

– Vi har tagit fram tre ledord: kunskap, frihet och företagsamhet. Det är också här vi har gjort mest avtryck under mandatperioden, säger han.

Liberalerna kom med i kommunens styre redan 2002 – då tillsammans med Socialdemokraterna, numera i Alliansen – och har därmed varit med och styrt i 22 år.

– Vi har varit med på båda sidorna och styrt, säger Mikael Persson.

Han tycker att L lyckats göra bra avtryck i kommunen under de åren. En konkret idé som väcktes av partiet inför valet 2018, var planerna på att skapa Campus Nynäshamn, ett sammanhängande område för utbildning och kultur. Det skulle samla olika typer av verksamheter, som vuxenutbildning, gymnasium, biblioteken.

– Det har tagit sin tid, men nu finns det ett Campus Nynäshamn. Det är bland annat åtta YH-utbildningar – något sorts rekord i Stockholms län, tre högskoleutbildningar som vi gör på uppdrag av olika högskolor, SFI, uppdragsutbildningar osv. Det har blivit en väldig framgång, berättar Persson.

Vad skulle du säga gör din kommun unik?
– Det är ovanligt med en kommun i Stockholms län som har en stad med riktig landsbygd runt omkring. Stockholms län består annars till stor del av en urban matta, med ”halvstad”.

Vilka är utmaningarna hos er?
– Som i alla andra kommuner – demografin, med många äldre och yngre och för få i mitten som drar in pengar och betalar skatt. Vi måste hela tiden tänka på hur vi använder pengarna, säger Mikael Persson och berättar att man just avslutat en stor omorganisation av den centrala förvaltningen.

– Många har fått sluta. Det har varit krångligt och smärtsamt, men det kommer bli bra för kommande år. Det var länge sedan kommunen såg över organisationen sist så den har frodats. Nu fick vi möjlighet att se till att alla har rätt uppdrag och ingen dubbelarbetar.

Omorganisationen har inneburit besparingar som gjort att kommunen inte behövt höja skatten trots ett tufft ekonomiskt läge.

– Vi har inte heller behövt spara på kärnverksamheterna, varken på skola, förskola eller omsorg.

En annan utmaning kommunen har är den låga utbildningsnivån, som i och för sig ligger runt rikssnittet, men under nivån för andelen högskoleutbildade i Stockholmsområdet.

– Vi försöker nu locka hit personer med högre utbildning genom att bygga radhus, bostadsrätter osv. Det märks, inte minst efter pandemin, att många upptäcker Nynäshamn och vill flytta hit.

Men det kräver goda kommunikationer. Många Nynäshamnsbor pendlar till andra kommuner.

– Vi är beroende av att pendeltågen fungerar och det har de inte gjort. Det har varit väldigt stökigt i perioder. Det är ett osäkerhetsmoment för medborgarna.

Nynäshamn är en relativt ung ort, med runt 130 år på nacken, och började etableras som havsbad och kurort. Järnväg och hamn byggdes, men krigen kom i vägen för utvecklingen, det blev ingen handel över havet. Istället blev Nynäshamn en industristad, med raffinaderi och telefontillverkning. När det senare försvann på 1990-talet var det ett hårt slag mot kommunen, berättar Mikael Persson. 

– Det var många som jobbade där. Det har tagit lång tid att komma över. Känslan har varit att vi var industristad, men vad är vi nu? Är vi bara en industristad på dekis eller är vi något annat? Känslan finns fortfarande kvar till viss del – vad är vi för en kommun egentligen? Men idag startas initiativ som växer snabbt och blir positiva, säger han.

Ett exempel är matproducenter som gått samman i nätverk för att sälja lokalproducerad mat, i obemannade bodar och i vanliga butiker. Persson ser en utveckling med fler företagare och serviceföretag.

I valet 2018 bröts drygt 100 år av socialdemokratiskt styre och kommunen styrs idag av M, KD, L och C, med stöd av SD. Hur tycker du styret fungerar?
– Det har varit väldigt svårt för S att hitta sin roll i opposition efter 103 år. Jag upplever att de driver en destruktiv politik, som mest handlar om att visa hur dåligt det går för oss, utan egna alternativ. De har ingen ambition att föra en dialog och hitta kompromisser.

– Alliansstyret har avtal med SD kring budgeten, de ska stödja vår budget och vi ska stödja varandras personval. De har ett kommunalråd i opposition på deltid. Det tycker jag inte är helt orimligt utifrån att de är så stora, men det var kontroversiellt. S hade gärna varit ensamma om att ha ett oppositionsråd.

– Budgeten har vi avtal kring, men vi förhandlar inte den med SD.

Upplägget innebär många avstämningar inför kommunstyrelsemöten, kommunfullmäktige, nämnder osv, med både SD och S, berättar Mikael Persson, för att se vad de andra partierna anser och vill.

– Mycket av det vi lägger fram är sunt förnuft, det är inte så mycket ideologi utan handlar om att verksamheten ska funka. Då går det ofta ganska lätt. Ibland när det är mer nerv i vissa frågor, krävs mer fotarbete och fler diskussioner.

– På det stora hela flyter det på väldigt bra, tycker han.

Så hur är det att vara kommunalråd?
– Det är ett fritt jobb jämfört med andra jobb jag har haft. Jag styr helt min arbetstid, och jag har ingen som jag är chef över. Och jag har ju ingen chef heller. Det är en speciell situation, säger han.

– Jag måste uppvisa resultat, för partiet och inför kommuninvånarna. Men jag måste inte rapportera till någon.

Inspiration hämtar han från partikollegor, andra kommunalråd och gruppledare i Stockholmsområdet. I kommunpolitiska rådet träffas man och byter erfarenheter.

– Sedan följer jag vad partiet gör nationellt och försöker bryta ned till lokal nivå.

En annan stor inspirationskälla är att gå på prao i kommunens verksamheter.

– Jag tar rygg på någon – en lärare, rektor eller trivselvärd på en skola som jag följer under arbetet. Då passar jag också på att skriva ett inlägg på facebook och berättar vad som händer. Det är viktigt med den kommunikationen. Många vet inte hur det går till i skolan och jag kan bidra till att ge en tydligare bild, säger Mikael Persson.

– Det roligaste med att vara kommunpolitiker är att det går att påverka så mycket. Jag tog initiativ till att införa fritt skolval i början av sommaren. Det är ju ingenting konstigt, fritt skolval har nästan alla kommuner, men nu har vi det också.

– Bara en sådan sak – att man kan lägga fram ett förslag och se resultat efter några månader, det är väldigt tillfredsställande.

Fia Björklund