Det finns stora brister i skolornas elevhälsa idag. Stöd kommer ofta försent eller inte alls. Genom en ny utredning vill regeringen avhjälpa detta. Den ska bland annat ta fram förslag om en ”elevhälsogaranti”. Det presenterade regeringen på tisdagen.
Regeringen menar att dagens elevhälsa inte räcker till. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till elevhälsa är idag ofta bristfällig. Den varierar stort mellan olika skolor. Därför tillsätter nu regeringen nu en utredning som får i uppdrag att ta fram förslag som ska förstärka och förbätrra elevhälsan och skolornas stödinsatser till utsatta elever.
På presskonferensen medverkade skolminister Lotta Edholm (L), socialminister Jakob Forssmed (KD) samt Sverigdemokraternas skolpolitiska talesperson, Patrick Reslow. 
Regeringen pekar ut flera konkreta brister i dagens system. Dagens bestämmelser om ”extra anpassningar” fungerar inte som tänkt och leder till att många elever får vänta alltför länge på mer ingripande stödinsatser. Det innebär dessutom krav på läraren som många gånger försvårar undervisningem, trots att det alltså ofta har oklar nytta för individen.
Dessutom är utgångspunkten i dag att särskilt stöd som huvudregel ska ges i elevens vanliga klass, vilket ofta i praktiken innebär att elever måste misslyckas i sin ordinarie klass innan det blir aktuellt att placera dem i en annan undervisningsgrupp, skriver regeringen.
Utredaren ska därför ta ställning till om ”extra anpassning” ska avskaffas.
Skilja på elevhälsa och specialpedagogik
Vidare vill regeringen bryta ut det specialpedagogiska arbetet från elevhälsan. Större fokus ska läggas på häslofrämjande arbete, där en del i utredningen blir att ta ställning till vad elevhälsans uppdrag och syfte ska vara – det är idag inte särskilt tydligt formulerat.
Det bör i sin tur påverka hur elevhälsoteamen sätts samman, menar regeringen vidare. Utredaren ska föreslå vilka kompetenser som ska ingå i teamen och hur de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna kan stärkas.
– Elevhälsans vårduppdrag måste återupprättas. Dagens elevhälsa har ett alltför ensidigt fokus på övergripande specialpedagogiska frågor. Fokuset på dessa frågor har inneburit att andra nödvändiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för eleverna uteblir, sa socialminister Jakob Forssmed (KD).
Psykisk ohälsa i skolan ökar
Regeringen ser med stor oro på att ohälsan – och inte minst den psykiska ohälsan – bland barn och unga ökar. Problemen har stigit under lång tid, men kruvan har blivit brantare sedan cirka 2010. Det är nu nära 80 procent av flickor 15 år som haft minst två självrapporterade häsloproblem, enligt statistiken från Folkhälsomyndigheten som regeringen visade. 
Det finns förmodligen flera orsaker till ökningen, men problemen förvärras av elevhälsans brister. Stöd sätts in alltför sent och ger tveksam effekt.
– Barn och unga mår allt sämre och de elever som behöver stöd får det ofta alldeles för sent, trots att vi vet hur viktigt det är med tidiga insatser, sa skolminister Lotta Edholm (L).
Se över huvudmannaskapet
Utredaren ska också se på vem som bör ha det övergripande ansvaret för elevhälsan. Utgångspunkten är att elevhälsan ska fungera likvärdigt för både kommunala och enskilda huvudmän, och då är det inte säkert att dagens ordning är den mest lämpliga, menar regeringen. Andra lösningar av huvudmannaskapet kan bli aktuella, om utredaren finner det lämpligt.
Vidare ska förutsättningarna för samverkan mellan elevhälsan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten stärkas så att de olika enheterna kan jobba mera fokuserat och korrdinerat med olika insatser.
– Det är viktigt att elevhälsan vid behov kan samverka med andra aktörer. Det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att den samverkan sker på ett ändamålsenligt sätt och med en tydlig ansvarsfördelning, sa Patrick Reslow (SD).
Regeringen har utsett Åsa Lundkvist till utredare. Hon var fram till nyligen direktör för utbildningsförvaltningen i Västerås och utsågs i början av året till ordförande för Föreningen Sveriges Skolledare. Utredningen ska vara färdig senast 7:e mars 2025.
Ulf Schyldt
