Kontrollen av folkbildningen skärps

Efter det omfattande fusk som avslöjades i flera studieförbund 2020 tillsatte regeringen en folkbildningsutredning som fick i uppdrag att föreslå en mer ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av statsbidragen till folkbildningen. Utredningen har letts av Christer Nylander och i veckan överlämnade han resultatet till utbildningsminister Mats Persson (L).

Även Riksrevisionen har genomfört en granskning som visat på stora brister i statens kontroll och uppföljning av hur statsbidragen använts.

Folkbildningen har en lång tradition i Sverige. De första folkhögskolorna startades på 1880-talet i en tid då behovet av utbildning var stort, bland annat för att utbilda funktionärer till det växande antal folkrörelser som bildades i slutet av 1800-talet. Dessa folkrörelser kom senare att starta de första studieförbunden som också räknas in i folkbildningsfamiljen. Utredningen betonar att både studieförbund och folkhögskolor spelar en central roll i Sverige för bildning, utbildning, kultur och samhällsliv.

Förra året uppgick statsbidragen till 4,2 miljarder kronor som fördelades av Folkbildningsrådet till elva studieförbund plus Sisu Idrottsutbildarna. Antalet deltagare i studiecirklar var drygt 600 000 (2022), en liten ökning efter en stor nedgång under pandemin. Sisu Idrottsutbildarna samlar cirka 400 000 deltagare. Förra året fanns det också 155 folkhögskolor varav de flesta (113) drivs av idéburna organisationer, till exempel religiösa samfund. Folkhögskolorna hade 2022 130 000 elever, där en majoritet utgörs av unga vuxna.

Sedan 1990-talet har statsbidragen fördelats av Folkbildningsrådet som är medlemsstyrt. Studieförbunden och folkhögskolorna har alltså haft inflytande över verksamheten. Denna självförvaltningsmodell har då och då mötts av kritik för dubbla roller och lojalitetskonflikter. Även om staten har insyn så har staten inte samma möjligheter att styra föreningar som den har att styra myndigheter. Mot bakgrund av de upptäckta fallen av felaktig bidragsanvändning och regeringens utökade krav har Folkbildningsrådet och studieförbunden vidtagit flera åtgärder för att stärka och utveckla kontrollen av bidraget. Folkbildningsrådets kostnader för kontroll och uppföljning har tredubblats sedan 2020.

Folkbildningen bidrar också till många politikområden som arbetsmarknadspolitik, utbildning, och integration. På 1970-talet fick studieförbunden dessutom ett särskilt ansvar för att det ska finnas ett levande kulturliv i hela landet. Flera folkhögskolor spelar där en avgörande roll för det regionala kulturlivet och som en del i utbildningen av yrkesmusiker. Utredningen konstaterar dock att folkbildningen behöver bli bättre på att möta nya grupper och antidemokratiska tendenser. Den förbättring som skett sedan 2020 av kontroll och uppföljning av hur statsbidragen används måste också förbättras ytterligare.

Utredningen har även analyserat för- och nackdelar med att behålla den så kallade självförvaltningsmodellen. Att avveckla självförvaltningsmodellen skulle innebära fördelar ur ett perspektiv som strikt värderar statens möjlighet att styra. Men det skulle samtidigt skapa andra problem. Främst sådana som berör behovet av armlängds avstånd mellan stat och folkbildningen. Det finns också risk att man delvis förlorar den kraft som finns i folkbildningens fria och frivilliga karaktär. En avveckling av självförvaltningsmodellen skulle däremot inte i sig minska de risker som uppstår i samarbete med andra och det är här det finns störst risk för fusk och felaktigheter, skriver man i utredningen.

Utredningens föreslår nya mål för folkbildningen. ”Målet för folkbildningspolitiken är höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället”, skriver utredningen. I anslutning till detta övergripande mål finns också fyra delmål, som till exempel: ”Fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier”.

Utredningen vill också behålla självförvaltningsmodellen men att denna modifieras för att säkerställa bättre kontroll, uppföljning och utvärdering. Samtidigt presenterar man ett alternativ om självförvaltningsmodellen ska ersättas och det är att ansvaret för fördelning, kontroll och uppföljning av statsbidraget förs över till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Även om självförvaltningsmodellen behålls, måste kontroll och uppföljning bli bättre. Utredningen föreslår därför Myndigheten för kulturanalys (MYKA) ska utvärdera, analysera och redovisa resultat och effekter av statens stöd till folkbildningen. Vissa avgränsande delar ska utvärderas av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Centrum för idrottsforskning (CIF). Riksrevisionen bör genomföra årliga granskningar av Folkbildningsrådet och Sisu Idrottsutbildarna.

Utredningen föreslår att förslagen genomförs samtidigt och att en lämplig tidpunkt är 1 januari 2026.

Jan Fröman

Dela med andra
redaktionen
redaktionen