Lotta Edholm har vid ett flertal tillfällen uttryckt att ”vi har varit för naiva” när det kommer till friskolesystemet. Jag håller med.
Sveriges skolsystem är unikt i och med att vi har fri etableringsrätt för friskolor, skolpeng per elev, fritt vinstuttag och fritt skolval. Det finns inte något annat land som har den kombinationen av friheter för enskilda huvudmän.
Ett av de värsta systemfelen är principen om bidrag på lika villkor.
Nuvarande lagstiftning fungerar så här: Kommunen räknar ut skolpengen för eleverna i sin verksamhet och den summan ersätter de friskolorna med, per elev. Skolpengens grundbelopp ska täcka lokalkostnader (men inte amortering), personalkostnader, lärverktyg, mat, elevhälsa, läromedel med mera. Friskolor får en schablon för administration och momsersättning.
Att ha bidrag på lika villkor när både friskolor och kommunala skolor bedriver undervisning kan tyckas rimligt. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är att undervisa i geografi som skapar merkostnader för kommunerna. Det som driver upp kostnaden är ansvaret för att säkerställa att alla elever har en skolplacering. Alla invånare bor inte på samma geografiska plats och därför måste kommuner ha skolor i områden där man inte kan fylla klasserna.
Med nuvarande lagstiftning får kommunerna noll kronor för det ansvaret. Det är som Kishti Tomita skrek på en Idol-audition en gång, orimligt!
En annan konsekvens av likabehandlingsprincipen uppstår när kommunen vill satsa på något i sin verksamhet. Om kommunen vill tillföra resurser till insatser för bättre språkutveckling eller utbildning för lärare i hur man kan arbeta med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar måste de ersätta enskilda huvudmän med den summa per elev man har skjutit till.
Det finns ett exempel från Nacka kommun som illustrerar varför likabehandlingsprincipen måste avskaffas. Viktor Rydbergs skolor är en skolkoncern som bedriver skolor i socioekonomiskt gynnsamma områden. För två år sedan öppnade de en skola i Fisksätra, ett socioekonomiskt utsatt område i Nacka. Till saken hör att Nacka kommun har lägre skolpeng och socioekonomiskt stöd jämfört med till exempel Stockholms stad. Det hade Viktor Rydberg kunnat kolla upp genom att läsa det senaste beslutet om skolpengens nivå i kommunen. Det verkar man inte ha gjort vilket gjorde att de blev chockade när de startade skolan och blev varse om elevernas stora behov av stöd.
Viktor Rydbergs ledning skrev ett brev till Nacka kommun om bad om mer resurser eftersom det inte går att bedriva skola i Fisksätra med så låg skolpeng enligt dem. Politikerna lyssnade och tillförde sju miljoner till språkutvecklande insatser. Eftersom det finns en princip om bidrag på lika villkor måste alla skolor i kommunen ersättas utifrån samma princip.
Jag har tagit reda på vad man använde pengarna till.
De kommunala skolorna har använt pengarna till speciallärare och intensivträning för elever.
En annan viktig princip är principen om rådighet. Det betyder att kommunen inte kan bestämma vad friskolor gör med skolpengen. Anledningen är enkel: friskolor är företag och kommunen kan inte bestämma vad företag ska göra med sina resurser.
Noblaskolan som tillhör Academedia har bland annat använt språkpengarna för att rekrytera en lärare i matematik och ändrat profil på en skola.
Viktor Rydberg har förvisso gjort vissa språkstödjande insatser, bland annat har de börjat med Legilexi. Som är gratis att använda. De har även åkt till Cosmonova.
Lotta Edholm har rätt. Vi är naiva.
Linnea Lindquist är fristående skoldebattör.
