Inflationen har dämpats märkbart och Riksbanken valde att inte höja räntan på sitt penningpolitiska möte i november. Det är en klar ljusning.
Det är första gången sen våren 2022 som riksbankens direktion väljer att lämna räntan oförändrad.
Inflationen har legat på 4 procent i september och något högre i oktober, 4,2 procent, enligt KPIF, det index som inflationen mäts enligt.
Det betyder förstås att inflationen fortfarande är för hög – målet är ju två procent, inte fyra. Men det är en så stor nedgång att räntevapnet just nu inte behövdes. Men trots det kvarstår varningen för att fler räntehöjningar kan komma att behövas, betonade såväl riksbankschefen Erik Thedéen som Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, vid presskonferensen på torsdagen.
Nu stundar en av årets största konsumtionsperioder, julhandeln, och här finns en viss risk att inflationen i alla fall tillfälligt går upp igen. En fortsatt svag krona gör att det finns en ökad fara för inflationsdrivande förändringar genom import av varor och tjänster.
I en ”fördjupning” i den penningpolitiska rapporten, skriver riksbanken mer utförligt om hur den svaga kronan har bidragit till att trycka upp den svenska inflationen, som nu är något högre än i jämförbara länder i Europa jämfört med tidigare.
Riksbanken talar också om att ”den underliggande inflationen” är större än den officiellt uppmätta, närmare fem procent nämnde riksbankschefen Erik Thedéen. ”Underliggande inflation” utgår i regel från samma underlag som inflationen mäts, men viktar en del av de ingående faktorerna olika. Det kan till exempel belysa att varor och tjänster som oftast inte får så stort genomslag på inflationen, skulle kunna driva upp den mer om de fick ett större genomslag.
Beskedet om en oförändrad ränta kom säkert med en lättnades suck för väldigt många som sitter med lån där kostnaderna ökat närmast oavbrutet. Men det finns förstås baksidor av de många räntehöjningarna också. Ekonomin påverkas negativt.
Som ett resultat av de genomförda höjningarna av styrräntan bromsar efterfrågan i den svenska ekonomin in, skriver riksbanken.se.
– Konjunkturavmattningen börjar nu också nå arbetsmarknaden. BNP väntas fortsätta att sjunka en tid framöver samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden dämpas något ytterligare. Den lägre aktiviteten i den svenska ekonomin bidrar tillsammans med en förväntad förstärkning av kronans växelkurs till att inflationen sjunker mot målet under loppet av nästa år.
Ulf Schyldt
