Under tisdagen presenterade Liberalerna sin vårbudgetmotion. Vårbudgeten, som egentligen är en rättelsebudget till den ordinarie höstbudgeten, har de sensta åren fått allt större politiskt utrymme. I en intervju med Tidningen NU ger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson och partiets kandidat till finansministerposten, sin syn på partiets prioriteringar.
Liberalernas vårbudget, vad är huvuddragen?
– Att vi prioriterar skolan, vi lägger fram förslag på lärarlönesatsning, vi lägger förslag för obligatorisk språkförskola för nyanlända som både gör att barn som växer upp med föräldrar från andra länder får gå i skolan och lära sig språket samtidigt som deras föräldrar kommer ut på arbetsmarknaden.
– Vi kommer också att lägga fram förslag för att bryta bidragsberoendet, det ska löna sig att gå från bidrag till jobb. Vi prioriterar skola och integration, det är vår strategi och de frågor som vi tycker är viktigast för Sverige.
Politik handlar om att prioritera, hur finansieras Liberalernas budget?
– Vi kommer att göra ytterligare besparingar på arbetsmarknadspolitiken, vi har gjort det tidigare, och vi föreslår nu ytterligare besparingar.
– Det gör vi därför att vi befinner oss mitt i en högkonjunktur och Arbetsförmedlingen fungerar inte och saknar idag förtroende hos företagare, arbetssökande och kommuner. Att i det läget, som regeringen nu gör, bygga ut Arbetsförmedlingen är jättekonstigt. Där gör vi en tydlig prioritering och sparar uppskattningsvis 14 miljarder på arbetsmarknadspolitiken. Men då ska man komma ihåg att den uppgår idag till två gånger försvarsanslagen så det är en otroligt stor post i statens budget.
L och alliansen vill ju lägga ned Arbetsförmedlingen, vad vill man se istället?
– Vi har ju en gemensam bild av hur det ska se ut, vi vill se en mindre myndighet som fokuserar på dem som står längts ifrån arbetsmarknaden och samverka med fristående aktörer. Det är huvuddragen, och den linjen ligger fast.
L har haft hög profil i försvarsfrågan, blir det ytterligare tillskott där?
– Vi kommer att lägga en satsning som är större än regeringen och som är högre än Moderaternas.
Vilka är de stora skillnaderna mellan Liberalerna politik och regeringens politik?
– Synen på skolan, hur mycket man prioriterar den och inte minst inriktningen. Vi har ett antal förslag som regeringen säger nej till. Det handlar om lärarlönesatsningar, synen på inkludering som presenterades i helgen, det handlar om huruvida nyanlända ska ha skolplikt – där finns det område efter område där Liberalerna skiljer sig från regeringen.
– På ett övergripande plan handlar det om att det vi ser nu i form av ökad tudelning i samhället och inte minst på arbetsmarknaden, där lägger vi ett antal förslag för att motverka det och regeringen gör ingenting.
Liberalerna har bland annat presenterat förslag om huvudlärare med en riktad lönesatsning, finns det inte en risk att man sätter marknadskrafterna ur spel genom för mycket statlig styrning?
– Det är ju viktigt när vi vinner valet att utforma detta så att det blir en tydlig och långsiktig modell. Men en sak är klart, vi är redo att göra en satsning på lärarna för att vi tycker att det är så viktigt. Med dagens löner så har inte yrket den status som behövs för att skolan ska bli bättre.
Ingångslönerna för nya lärare idag är ganska goda, finns det en risk att man överkompenserar?
– Jag tror att reformen vi gjorde med förstelärare har bidragit till att lärarlönerna över lag går upp. Det är i grunden positivt, men det löser inte allt. Det behövs en tydlig statlig prioritering att skjuta till pengar.
l Statliga pengar till lärare, karriärtjänster inom sjukvården, lönepåslag för poliser, bildar det inte en bild av att staten måste gå in och toppa upp lönenivåerna för framför allt kommun- och landstingsanställda?
– Grundproblemet är att det saknas karriärvägar, och det är det vi försöker skapa med statliga pengar. Det är ett underbetyg för det offentliga i allmänhet att man inom många yrken inte har lyckats skapa tydliga karriärvägar som gör att människor inte kan utvecklas på jobbet.
– Resultatet av dagens politik är att många lämnar dessa yrken samtidigt som vi ser ett väldigt tryck på välfärden. Då kan man som politiker inte sitta med armarna i kors utan då måste man reagera. Vår modell är inte att höja alla löner, utan att skapa karriärvägar.
Vad skulle du säga är det mest kontroversiella i budgeten?
– Det finns de som anser att det är kontroversiellt att, som vi gör i den här budgeten, ha höga förväntningar på människor. Vi säger att om man lever på bidrag så ska man bidra till samhället, det gör vi för att skapa värdighet och att skicka signalen om att alla behövs. Men det är klart att det finns de som inte gillar det.
– En annan sak är när vi tydligt tar avstånd från till exempel moralpoliser i förorter, då finns det dem som tycker att vi går för tufft fram. Jag tycker inte det, och vi är beredda att ta den fighten.
