På måndagen 6:e november överlämnade Överbefälhavaren Micael Bydén åter ”militära råd”, ett dokument med prioriteringar som ÖB vill framföra. Det är ett av många beslutsunderlag som numera formaliserats inom försvarsområdet.
ÖBs militära råd kan innehålla både öppna och slutna delar. De råd som ÖB nu delger fokuserar på att hålla igen tempot i framför allt arméns utbyggnad, till förmån för en del andra prioriteringar som ÖB menar är långsiktigt viktigare.
Detta ligger i linje med tidigare uttalanden som ÖB – och även några andra ledande företrädare – att det finns riskfaktorer i att hålla en så hög utbyggnadstakt som riksdag och regering ”beställt”, bland annat på personalsidan där rekryteringen går betydligt långsammare än önskvärt av olika skäl.
Bland de förmågor och faktorer som ÖB vill ska få ökad prioritet, finns bland annat sådant som baseras på slutsatser från kriget i Ukraina. Till exempel en utbyggnad av luftförsvaret, inte minst i ljuset av hur användning av drönare ökat explosionsartat.
”Det handlar även om att utveckla logistiken så att Sverige kan vara ett område för basering och transporter av allierade förband”, skriver Försvarsmakten.se
– Ett svenskt Natomedlemskap medför att vi behöver kunna medverka i avskräckning och försvar mot väpnat angrepp även utanför Sveriges gränser. Det innebär högre krav på fler tillgängliga förband med förmåga att kunna verka tillsammans med allierade, säger ÖB Micael Bydén.
Bland det mest kontroversiella i ÖBs militära råd, är önskan att skjuta fram etablerandet av två nya brigader med fem år. Idag har Sverige, åtminstone på pappret, två brigader, en baserad i Boden och en i Skövde.
Utifrån var det finns regementen etablerade, var målet att försvaret till 2030 skulle sätta upp två ytterligare – i Kungsängen utanför Stockholm samt i Revingehed i Skåne. Dessa regementen producerar idag andra förband, varav några är tänkta att ingå i de redan befintliga brigaderna och andra är fristående.
ÖB vill flytta fram det målet till 2035, så att mer resurser kan prioriteras till de andra områdena. Det innebär egentligen inte att antalet utbildade arméförband som ska finnas 2030 minskar så mycket. Några av dem får en annan inriktning, men framför allt är det dyrt att samöva stora förband – men det behövs. Brigadförband som inte är samtränade är inte lika effektiva.
Vidare skriver Försvarsmakten.se: att ”[p]ersonalförstärkningar kommer att krävas för att möta kraven på ökad operativ förmåga”, men avvisar tanken att skapa flera regementen än det finns beslutat och planerat idag.
Ulf Schyldt