Samtalsklimatet blir hårdare och fler politiker möts av hat och hot, inte minst på sociala medier. NU har talat med Jan Jönsson, som tillsammans med Daniel Helldén bjöd in till samtal om detta under Almedalsveckan. De sätter hoppet till en ny generation. Artikeln kommer även i veckans tryckta nummer av NU.
Almedalsveckan är för många själva symbolen för det öppna demokratiska samtalet. På Visbys kullersten, i gränder, gamla ruiner och trädgårdar samlas meningsmotståndare för att samtala. Många evenemang är öppna. Men inte det saft- och bulle-samtal vi har bjudits in till.
Jan Jönsson, oppositionsråd för Liberalerna i Stockholm, och Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén ska tala om hur man inte låter sig tystas av hat och hot. Eventet är slutet för att säkerställa panelens och publikens trygghet. Jan Jönsson har själv fått polisanmäla flertalet allvarliga hot, särskilt efter att han i en kampanj försvarade sagoläsande dragqueens. Daniel Helldén företräder det parti vars politiker möts av mest hat.
Bland pärlsocker och profilerade gäster talar de om sina erfarenheter och vägen framåt. Efteråt säger Jönsson till NU att konceptet är en blinkning till folk som hatar.
– De brukar prata om saft och bullepolitik när det gäller fokus på förebyggande arbete. Jag har ju själv engagerat mig mycket kring de barn som är indragna i det här förfärliga våldet. De högerextrema ser bara att det är invandrarproblem och det ska vara livstidsstraff och man ska utvisas och så. Alla andra alternativ är bara saft och bulle.
Samtalet framför publiken var dystert. Saker som hur hat påverkar anhöriga, vad som händer om man lämnar en viktig politisk plattform som X/Twitter och brott mot unga politisk aktiva diskuterades. Jönsson tror inte att det går att göra så mycket åt hur extremisterna uttrycker sig. Det man kan påverka är hur resten beter sig.
– Poängen med seminariet är att vettiga människor som vill ha ett liberalt, öppet och trevligt samhälle där man kan diskutera meningskiljaktigeter behöver uttrycka sig värdigt.
– Det behöver ju inte innebära att man ska vara oskarp i konturen med sin kritik mot vad andra partier driver för i vårt tycke konstiga frågor. Ha intressanta debatter, men tänk på att man inte måste använda det värsta omdömet eller tillmälet om sina politiska motståndare, kommenterar han.
Under seminariet nämndes medielogiken kopplat till det hätska debattklimatet. Jönsson tycker inte att journalistiken ska strunta i att rapportera om elaka och hatiska saker som sägs, men han saknar en ovanlig motfråga.
– Att man rapporterar om hätska uttalanden innebär inte att man måste kapitalisera på hemskheterna utan att också ställa den kritiska frågan om hur personen uttrycker sig och vad den tänker att det gör mot andra och vårt debattklimat.
Samtalet på innergården avslutades med att Jönsson påtalade att man måste tro att situationen kan bli bättre, för ”annars är det tack och godnatt.” Frågan är vad han har för hopp kvar, efter alla polisanmälningar.
– Dels så tror jag att nu när framförallt Sverigedemokraterna kraftigt har eskalerat i retoriken så har nog många fått sig en tankeställare kring vad de håller på att göra med hela vårt demokratiska samtal, säger Jönsson.
Allt går i vågor. Förr eller senare kommer den nationalkonservativa vurmen att klinga av i takt med att folk ser dess avigsidor. Och det kommer att komma en ny generation som reagerar på det här, menar han.
– Att det kommer en ny generation som vänder sig emot det här, det är det som är mitt hopp. Men det sker ju inte i något slags vakuum, utan då måste vi vettiga förtroendevalda och partier stå upp för våra värderingar. Om vi tystnar och inte säger ifrån, då kommer det förstås inte bli någon förändring.
Det hinner bli tomt på innergården. Bullarna har dukats av och oppositionsrådet och hans vakter ska bege sig vidare till nästa samtal under demokrativeckan.
Liv Näslund
