Att liberalismen står inför större utmaningar än någonsin tidigare är ett ofta upprepat påstående. Även om dagens utmaningarna ser annorlunda ut än gårdagens är det nödvändigt att fråga sig hur meningsfullt påståendet egentligen är. Framförallt bör man fråga sig om det inte gör större skada än nytta.
Det har varit en evolutionär nödvändighet att alltid leta efter omkringliggande faror. I tidernas begynnelse handlade det om att undvika lurande rovdjur, nu handlar det om att registrera skrämmande nyheter och trender. Medierna agerar i enlighet med det mänskliga psyket och uppvisar främst världens missförhållanden.
Samtidigt avlöser de liberala segrarna varandra, men de är inte alltid stora. Den storvulna revolutionen gynnar sällan friheten; det är de små liberala stegen som på sikt skapar en bättre värld. Utvecklingen är ett obestridligt faktum. Aldrig tidigare har människor levt lika gott som i dag. De små framgångarna uppmärksammas dessvärre inte alltid. Exempelvis fick ukrainska medborgare den 13 juni visumfrihet i Europa. Det är en stor seger för friheten, men knappt någonting som har nämnts i svensk media.
Överlag är det viktigt att liberaler inte fokuserar på orosmolnen utan på den ljusnande framtiden. Perspektivet är en central del av ideologin. Liberalismen är på många sätt liktydig med framtidstro och optimism. Att konstatera att allt går åt pipsvängen är en direkt kontraproduktiv ansats.
Det kan lämnas åt andra att vara centrerade kring det negativa. Exempelvis brukar sverigedemokrater ha en outsinligt pessimistisk syn på allt som händer och som kommer att hända i Sverige.
Liberaler bör vara frimodiga, inte rädda. När sommarsolen kommer fram, passa därför på att vara sann liberal: Öppna ögonen och se det positiva i världen!
