Customise Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorised as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyse the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customised advertisements based on the pages you visited previously and to analyse the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Vad ska småskalighet kosta?

FINNS DET EGENTLIGEN något decennium under efterkrigstiden då indelningsfrågan inte varit på tapeten? Källförteckningen i utredningarna sträcker sig långt bak i tiden och antyder att frågan varit levande åtminstone sedan kommunreformen 1952.

Bland dem som är motståndare till att ändra indelningen på ”mellannivån” brukar ofta hävdas att ”medborgarna frågar inte efter detta”. Men det gör de. De vill ha smidiga lösningar som fungerar i deras vardag – och det gör det allt oftare inte idag med den befintliga indelningen. Kollektivtrafik fungerar ofta dåligt ihop med länsgränser. Passagerare måste inte sällan köpa olika biljetter, som ofta inte finns att tillgå där resan börjar. Ofta dröjer det tio år innan de två länen enats om en ”lösning” – och trots det kan resultatet vara alla annat än smidigt.

Sjukvården är det andra exemplet. Det är svårt att påstå att medborgarna inte efterfrågar bra sjukvård, snabbt. Men fortfarande är huvudregeln att vård ska sökas i den egna regionen eller landstinget först, oavsett hur många platser det saknas eller hur kort kön är i grannlänet. Vissa landsting är bättre på att tänka från medborgarens perspektiv, men i de allra flesta fall är köp av vård från något annat landsting en ”utväg” som prövas först i andra hand.

Påståendet att medborgarna inte efterfrågar en lösning på problem som dessa, är således en utvecklad form av selektiv politisk blindhet. Det är att till varje pris undvika att dra den slutsats som vore den logiska, för att istället hitta något annat sätt att hantera frågan.

För den hanteras ju. Genom samarbeten. Det sluts avtal och startas samarbeten för att komma runt precis dessa problem. Alltså erkänner man att de är problem som behöver lösas. Bara inte gränserna ändras!

NACKDELEN MED SÅDANA samarbeten är att det ofta försvårar insyn och ansvarsutkrävande. Det handlar om samarbeten med styrelser som utses och rapporterar
till politiska organ, inte av väljarna. Och ibland är det inte ens politiskt tillsatta styrelser, utan grupper av tjänstemän som sköter förhandlingar om avtalsvillkor i slutna rum. Hur påverkar det demokratin?

Nu finns ett nytt förslag till indelning. Det finns redan motstånd mot det, framför allt bland de nuvarande norrlandslänen som skulle bli en ”storregion” enligt förslaget.

FRÅGAN BEHANDLAS FÖR närvarande i ett samråd inom Liberalerna. Låt oss hoppas att svaren förmår att resonera i vidare banor än bara ja eller nej till liggande förslag. Att säga att förutsättningarna och samhället har förändrats sedan den nuvarande indelningen gjordes är ett grovt understatement.

Staten ger statsbidrag i olika former till de nuvarande landstingen och regionerna på lika villkor. Även skatteutjämningssystemets förutsättningar baseras på detta. Ska det vara fritt fram att välja fortsatt småskalighet? Det kan finnas en stark önskan, både hos väljare men kanske framför allt hos politiker som vill ha ”nära till makten” regionalt. Men bör det få konsekvenser att välja småskalighet?

Dela med andra
Linn Friman
Linn Friman