Valfriheten riskerar att avskaffas och välfärdens kvalitet försämras. Det vi nu ser är en socialiseringsvåg som kan likställas med hur debatten om löntagarfonder startade en gång i tiden. Orden är Gunnar Hökmarks och Klas Tikkanens när de beskriver konsekvenserna av ett vinstförbud i friskolesektorn och förslag om att begränsa de privata företagens roll i välfärdssektorn.
Gunnar Hökmark, tidigare riksdagsledamot och europaparlamentariker (M), och Klas Tikkanen, operativ chef på Nordic Capital, är båda engagerade i Valfrihetskommissionen.
Initiativet till kommissionen togs av Gunnar Hökmark. Med kommissionen som plattform hoppas han bidra till en samhällsdebatt som bättre belyser värdet och nyttan av valfrihet som en del av den svenska välfärdsmodellen.
Själv brukar han kalla dagens valfrihetsmodell en valfrihetens allemansrätt. En rätt som nu är hotad, varnar han.
Statsminister Magdalena Andersson tal om att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden upprör.
– Det är inget annat än ett försök till socialisering, menar Klas Tikkanen.
– En stat ska inte ägna sig åt att kontrollera medborgarnas vardag och personliga välfärd. Sverige ska inte vara ett kontrollsamhälle, det får vara något man ägnar sig åt i andra länder, säger Hökmark.
– Det är läskigt. Man blandar ihop samhället, medborgaren och demokratin med den aktör som ska utföra tjänsten. Det är precis de ordval socialistiska diktaturer använder, understryker Tikkanen.
Gunnar Hökmark är tydlig, får regeringen som den vill kommer inte bara valfriheten minska utan välfärden kommer också försämras dramatiskt.
Hökmarks engagemang för ökad valfrihet kan spåras långt tillbaka. Hans första debatt i riksdagen på 1980-talet handlade om skolpeng och debatten om den lag som i vardagligt tal kallas Lex Pysslingen minns han väl.
– Palme kallade privata daghem för Kentucky fried children. Det var en oerhört het och hektisk debatt, påminner Hökmark.
– För mig är valfrihetsfrågan djupt ideologisk samtidigt som det handlar om effektivitet. Det handlar i grunden om min respekt för marknadsekonomin.
Även Tikkanen väljer att blicka bakåt i tiden.
– Jag är född och uppvuxen i Etiopien och såg hur min familjs företag togs ifrån dem. De praktiska effekterna av socialism är alltid brutala och nu kryper de sig på välfärdssektorn här i Sverige. Vinstförbud är inget annat än socialisering, säger Tikkanen och undrar:
– Hur kan så många människor vilja stänga ned välfungerande verksamheter. De delar som fungerar bäst inom välfärden är nästan alltid i privat regi.
– Det är så dumt. Vi står inför stora utmaningar inom välfärden, hur ska vi kunna lösa dem om vi säger nej till de mest effektiva alternativen.
Varför är debatten så intensiv just nu tror ni?
Hökmark börjar.
– Jag upplever att de som är ansvariga för vård, skola och äldreomsorg inte riktigt vill diskutera de problem som finns med välfärden. Man riktar blicken åt ett annat håll.
– Kanske det inte fullt är ut en medveten taktik utan snarar en flykt.
– Sen finns det en ideologisk motvilja mot privata alternativ. Kritikerna tror att det blir bättre om någon annan väljer åt människor, att någon slags överhet behöver styra och planera.
– Den här ideologiska konflikten har legat och pyrt hela tiden och nu har den blossat upp igen.
Klas Tikkanen ger Gunnar Hökmark medhåll men går ett steg längre. Det handlar om att man inte vill ge sig in i frågor som kan vara känsliga internt i partiet, förklarar han.
– Invandringsfrågan och vad vi kan kalla SD-frågan riskerar att slita isär partierna, framför allt Socialdemokraterna, och därför tror jag att de nu söker en tydlig höger vänsterkonflikt för att slippa debattera mer besvärliga frågor.
– Man slänger på lite mer ved och hoppas på en rejäl brasa.
Hökmark nickar.
– Ja, man beter sig lite som trollkarlen som försöker lura oss alla när han drar fram en kanin ur sin hatt och hoppas att alla ska titta på kaninen och inget annat.
I debatten ställs ofta privata alternativ mot offentligt driven välfärd. Två motsatspar. Nästan som oförenliga. Kan man säga att den offentligt drivna välfärden utgör en norm i Sverige?
– Ja, det är norm för vi är vana vid att det är så det ser ut, även vi borgerliga människor. Bilar ska tillverkas av företag men sjukvård är något slags ämbetsmannamässigt som helst ska ligga i den offentliga sfären, svarar Gunnar Hökmark.
– Bara tio procent av vården bedrivs av företag, påminner Klas Tikkanen.
Hur sköter sig borgerligheten i debatten? Försvarar den valfriheten på det sätt ni önskar?
– Nej, då hade vi nog inte bildat Valfrihetskommissionen. Jag upplever att många tagit det för självklart att vi har den här sektorn och inte sett att den kan hotas. När vänstern på nytt började attackera branschen och göra grova generaliseringar så blev många inom borgerligheten överraskade. Man var inte förberedd på den debatten. Man backade istället för att svara upp.
– Nu tycker jag att det börjar ändra sig. Jag tror att vår kommission bidragit lite till det. Från borgerligt håll inser man att det är en viktig fråga, inte bara en angelägen välfärdsfråga utan att det faktiskt även är en plikt att som borgerlig försvara marknadsekonomin.
Tikkanen ser likt Hökmark en ljusning.
– Jag ser hur det håller på att ändra sig. Går man tillbaka några år så tycker jag borgerligheten skötte sig riktigt illa, säger han och fortsätter.
– Det vi nu ser i Socialdemokraterna är en tydlig vänstersväng, ett försök till socialisering precis som under 1980-talet. Det gäller att stoppa förslagen i tid precis som då.
Kvalitet och effektivitet är mått som talar för den privata välfärdssektorn, menar de båda. Enkelt kan Hökmarks och Tikkanens analys beskrivas som att både kvaliteten och effektiviteten har bättre förutsättningar att höjas i privata företag just därför att de är privata. Eller ännu enklare uttryckt, viljan att göra vinst är en garant för att tjänsten ska bli så bra som möjlig.
– Jag tror väldigt mycket på normalfördelningskurvan, säger Gunnar Hökmark och tecknar en kurva i luften.
– För varje bra exempel finns det alltid något som är mindre bra. Lagen om genomsnittet säger oss just detta, Marknadsekonomin tenderar dock att höja genomsnittet. Man testar och prövar. De sämre exemplen försvinner och genomsnittet höjs.
– I en statisk struktur som det offentliga ligger genomsnitt fast.
– Marknadsekonomi fungerar på det sättet. När vi får en vinst innebär det att vi gjort något bra, förklarar Tikkanen.
Hökmark ger Tikkanen medhåll och fyller i.
– När vi pratar om marknadsekonomi talar vi ofta om konkurrens, att man kan välja mellan billigt eller dyrt och att man kan välja bort dåligt och välja bra. Båda de sakerna är viktiga men den långsiktiga vinsten med marknadsekonomin kanske är ännu viktigare, nämligen att den skapar en grund för att göra bättre än bra.
– Det finns väldigt många bra kommunala skolor. Det låter ibland som vi som är för friskolor inte tycker det men det jag vill ha är ett system där skolornas genomsnitt hela tiden höjs.
– Den typen av dynamik förutsätter en institutionell konkurrens och en etableringsfrihet.
– Det är självklart att har man många aktörer så får man många idéer och tankar.
Tikkanen framhåller att vinsten är ett mått på hur bra verksamheten fungerar.
Han tar upp Sankt Görans sjukhus som exempel. Nordic Capital där Klas Tikkanen är operativ chef ägde under flera år företaget Capio som bland annat driver Sankt Görans sjukhus. Genom att använda metoder som tidigare bara använts i det privata näringslivet kunde både kvaliteten och effektiviteten höjas.
– Vinsten är ett mått men också en drivkraft. Alla system är tröga. Det är systemets natur. Men om vinsten är en drivkraft så finns det ett tryck på att förändra. Ett tryck som man inte finner på motsvarande sätt i det offentliga systemet, säger Hökmark.
Sen många år har Nordic Capital dragit sig ur den svenska välfärdsmarknaden som en följd av de reformer som nu riskerar att förverkligas. I flera länder i Europa fortsätter företaget dock att investera.
– Vi tror att de privata alternativen kan vara bättre än de offentliga och därmed skapa ett värde för hela samhället och så småningom även ett finansiellt värde för oss ägare, säger Tikkanen.
Nordic Capital är ett riskkapitalbolag. Deras plats i välfärdssektorn är omdiskuterad. Både Tikkanen och Hökmark vill rätta till vad de menar är ett missförstånd.
– Riskkapitalbolag vill sälja till vinst och då måste de utveckla sina företag i positiv riktning, det vill säga de måste producera kvalitet, annars finns det inget företag att sälja vidare. Affärsidén är inte att köpa företag och sedan plundra dem utan att utveckla företag, säger Klas Tikkanen.
Ligger det något i kritiken mot den privata välfärdsmarknaden som Socialdemokraterna och andra framför?
– När jag var partisekreterare lärde jag mig att det ligger alltid något i allt. Alla mänskliga verksamheter har fel eller brister. Det gäller offentligt och det gäller privata. Skillnaden är att i det konkurrensutsatta så sker en förnyelse. Den intressanta frågan är hur du utvecklas? Den dynamiska rättelsefaktorn är större i privata företag, avslutar Gunnar Hökmark.
Text: Ylva Tamm
