Integrationen av nyanlända i Sverige fungerar dåligt. Men alltför få tittar på länder vi kan lära oss av. Ett tydligt exempel gäller den folkgrupp som haft svårast att komma in på den svenska arbetsmarknaden, människor med somaliskt ursprung. Somalier har, lustigt nog, i hög grad hamnat i Sverige och i Minnesota – den delstat dit många svenskar kom under den stora utvandringen.
I Sverige är arbetslösheten utbredd bland somalier. I Minnesota är sysselsättningen bland somalier högre än bland infödda amerikaner. Samma sak gäller genomgående i USA – nyinvandrade har i högre grad jobb än amerikaner. Ett viktigt skäl är det hårdare sociala klimatet i USA. Den som kommer får hjälp några veckor, främst av ideella organisationer, men är sedan ute i det kalla vattnet.
Vägen in i det amerikanska samhället är ofta att starta eget. I Sverige ser vi ”jobb” som fabriksarbetare sjukvårdsbiträde. I USA öppnar man kafé, skomakeri, skrädderi eller olika former av hantverk.
Samma sak gäller i länder som Kanada och Nya Zeeland. Erfarenheten säger att den invandrare som startar företag ofta anställer personer med samma bakgrund. Att nyinvandrade startar eget leder därför till att andra invandrare snabbare får jobb – slutar vara bidragsberoende och börjar betala skatt.
En del handlar om det praktiska. Utan personnummer är det nästan omöjligt att öppna bankkonto och annat som är nödvändiga för att bli företagare. Migrationsuppgörelsen för två år sedan innebar att tillfälliga uppehållstillstånd blev det normala. Något som också försvårar nyföretagande.
I Sverige är vi dåliga på att stimulera nyföretagsamhet. Nyligen visade en undersökning att 69 procent av svenskarna anser att regeringen borde göra mer för att fler ska starta företag i Sverige. Bara 15 procent ger regeringen godkänt. Var tredje svensk drömmer om att starta eget, enligt en tidigare undersökning.
Integrationsproblemen gör det än nödvändigare att verkligen satsa på nyföretagande. Privata NyföretagarCentrum arbetar närmast ideellt med att få företagare att ställa upp som mentorer och ge handledning till den som vill bli företagare. Än mer märkligt är att staten satsar miljarder på Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Almi – men bara några enstaka miljoner på dem som verkligen ser till att nya företag kommer till.
Olle Wästberg
