Före valet ville nästan alla riksdagspartier behålla rot- och rutavdraget. Bara Vänsterpartiet var helt emot. Vem minns inte tv-debatten där Ali Esbati kallade de kvinnor som jobbar i rutföretag för tjänstefolk och menade att rutavdraget gjorde att ”rika människor får extra billig hemhjälp”.
Socialdemokraterna var något försiktigare i sina tongångar, även om flera av dess företrädare tidigare kallat rutavdraget för pigavdrag. Nu nöjde man sig med att föreslå en halvering av avdraget för dem under 65 år. Rotavdraget ville man däremot behålla ograverat. Och nuvarande regeringskollegan Miljöpartiet ville i sin tur utöka bägge avdragen.
Nu är det dock annat ljud i skällan. Regeringen har aviserat att såväl rut- som rotavdragen ska sänkas. Enligt finansministern har rotavdraget plötsligt blivit för kostsamt. Och så behöver man dessa närmare sex miljarder kronor som det kostar till annat. Därför ska avdragets subventionsgrad sänkas från 50 till 30 procent. Och rutavdraget sänks till 25 000 kronor för alla under 65 år. Och inte ett knyst hörs från Miljöpartiet. Snacka om brutna vallöften.
Allt vore väl frid och fröjd för regeringen om det hade stannat vid detta. Men enligt reglerna måste förslag av den här typen gå ut på remiss till olika berörda parter för att inhämta deras synpunkter. Och svaren från tunga remissinstanser som Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten har inte låtit vänta på sig. Deras kritik, främst när det rör rotavdraget, är svidande.
Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg kan tänka sig att rotavdraget tas bort på ”överhettade delarbetsmarknader” som Stockholm och Göteborg. I övriga landet, exempelvis i Skåne där byggarbetslösheten är stor, bör det förbli oförändrat, enligt honom. Han är allvarligt bekymrad över att situationen för små bygg- och installationsföretag på andra platser än Stockholm och Göteborg kan försämras om rotavdraget försvinner.
Och Ekonomistyrningsverket (ESV) är inte nådigare i sin kritik. ESV anser att de nuvarande reglerna måste utvärderas innan man beslutar om ändringar i systemet. Man bör titta på effekterna på sysselsättningen, svartarbete, offentliga finanserna och så vidare innan beslut om förändring tas. Dessutom anser verket att en så stor sänkning inte kan ske direkt utan måste tas i flera steg.
Också Ekobrottsmyndigheten tar i på skarpen och avstyrker såväl det halverade taket för rutavdrag som den sänkta subventionsgraden vid köp av rottjänster. Främsta skälet är att bägge dessa reformer har lett till att svartarbete kraftigt har tryckts tillbaka både inom städ- och byggbranschen. Man tror att om regeringens förslag genomförs kommer svartarbetet, och därmed den ekonomiska brottsligheten, att på nytt ta fart. Det innebär att skatteintäkter kommer att försvinna om vita jobb blir svarta eller inte alls utförs. Något som regeringen inte har tagit hänsyn till.
Nu återstår att se om regeringen kommer att lyssna på remissinstanserna och ta förslagen under övervägande en gång till. Eller om man kommer att fortsätta att driva symbolpolitik och gulla med Vänsterpartiet.
