Förra förra veckan, närmare bestämt den 23 juni, var det fyra år sedan brittiska folket röstade för att lämna EU. Det har varit fyra kaotiska år och kalabaliken är långt ifrån över. I skrivande stund pågår intensiva förhandlingar om ett frihandelsavtal som ska gälla från årsskiftet och även om vi kanske börjar se ljuset i slutet av tunneln så vet vi att vägen på andra sidan kommer vara ostadig och svårnavigerad, inte minst för de tusentals svenska företag som handlar med Storbritannien idag.
När jag och några vänner besökte London inför folkomröstningen 2016 träffade vi många som var oroliga för hur deras framtid skulle se ut ifall Storbritannien lämnade, men också personer som såg Brexit som en chans att återfå en förlorad självständighet. Vissa såg Brexit som en möjlighet att begränsa migrationen medan andra såg att ett utträde skulle begränsa deras möjligheter att arbeta fritt i EU.
De negativa konsekvenserna som Brexit skulle innebära för ekonomin var ett bärande argument för de som ville stanna, men förkastades ofta av motståndarsidan. För många var de negativa ekonomiska konsekvenserna ett pris värt att betala, men det var säkerligen också många som inte insåg hur högt priset skulle bli.
En brittisk blomimportör konstaterar i en intervju som gjordes för något år sedan att begränsad rörlighet och långa köer vid gränsen skulle vara förödande för hans möjlighet att importera färska blommor. Han är uppriktigt orolig eftersom framtiden för hans företag och anställda står på spel, men på frågan om hur han röstade är svaret ”leave” följt av ett konstaterande om att han inte tänkte på hur resultatet skulle påverka honom och hans anställda.
I januari blev utträdet till slut verklighet och vi befinner oss sedan dess i en övergångsperiod där Storbritannien formellt lämnat EU men fortfarande omfattas av EU-regler. Övergångsperioden tar slut den 31 december och eftersom den brittiska regeringen inte vill förlänga övergångsperioden så kommer handelsrelationen med Storbritannien att förändras vid årsskiftet. Med eller utan ett avtal.
Brexit beräknas redan ha kostat Storbritannien över 200 miljarder pund vilket motsvarar landets medlemsavgifter till EU under de 47 år man var medlemmar. Situationen har också haft stora negativa konsekvenser för svenska företag genom uteblivna investeringar, kostnader för förberedelser och mycket annat. Utan ett avtal riskerar vi att dessa problem blir betydligt fler, men även om man kommer överens om ett avtal kommer det uppstå tullkrångel, byråkrati och andra handelshinder. Den krassa verkligheten är med andra ord att företagare som handlar med Storbritannien behöver göra sig beredda på att den handeln blir dyrare och mer komplicerad.
Samtidigt måste vi rikta blickarna framåt. Storbritannien kommer vara en viktig vän och handelspartner för Sverige och EU även framöver. Vi kommer behöva varandra även efter detta och det är därför viktigt att båda sidor visar kompromissvilja i de pågående förhandlingarna.
Gästkrönikör: Anders Rehnberg är näringspolitisk rådgivare med ansvar för internationell handel, Brexit och SME-frågor på Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel.
