Gerard De Geer(1889–1980) kom till Lesjöfors i Värmland 1922 för att bli disponent för det nedkörda bruket. Efter något år hade han köpt företaget och ledde det med stor framgång till 1951. De Geer satsade också framgångsrikt på bandyn. Minnet av Gerard De Geer lever kvar bland annat genom att bandylaget i Lesjöfors numera kallas Bandybaronerna.
Men, enligt De Geer, var det egentligen inte på grund av bandyn som han fick sitt smeknamn, utan för att han vann riksdagsmännens del av Riksmarschen 1941, en årligen återkommande propagandatävling i gång med massdeltagande. Denna mycket uppmärksammade händelse sammanföll med att Lesjöfors bandylag hade stora framgångar.
Gerard De Geer var starkt samhällsengagerad. Han var riksdagsledamot för Folkpartiet 1937–43 och 1950–57 samt författare till ett tjugotal böcker inom olika ämnen. De Geer införde ett vinstandelssystem för de anställda i Lesjöfors. Denna fråga kom också att drivas av Folkpartiet i riksdagen på 1950-talet, bland annat av De Geer och en annan riksdagsman, tångfabrikören Sven Wedén i Eskilstuna, sedermera partiledare för Folkpartiet.
1928 utgav Gerard De Geer en uppmärksammad politisk debattskrift, Sveriges andra stormaktstid. Där riktade han kritik mot vissa tendenser i näringslivet:
”Det måste emellertid uppriktigt erkännas, att socialisterna ingalunda äro de enda, som hysa övertro på statens förmåga att vara klockarfar, som allt skall bestyra. Denna deras åsikt återfinna vi icke minst bland näringsidkarna själva, när de tro det vara med sitt intresse förenligt. Huru ofta hör man icke staten anropas om hjälp! Det må nu vara för högt vattenstånd i Vänern, en felslagen skörd eller lågkonjunktur inom en näringsgren. Genast höjas krav på hjälp från staten, och pressens understöd mobiliseras för att skapa opinion för saken. Staten har ju som regel intet att hjälpa med. Den kan endast ta från den ene och ge till den andre. Hjälp till en medför vanligen ökad belastning för en annan. Det skulle kunna läggas mera tyngd i näringsidkarnas krav på lugn och mindre forcerad lagstiftning, om de själva avhöllo sig från att opåkallat anropa staten om hjälp.”
Ibland högg dock den gode baronen i sten. I efterdyningarna till det stora socialdemokratiska valnederlaget i kosackvalet 1928 skriver han:
”Att socialdemokratien ensam inom överskådlig framtid skall taga ledningen av svensk politik måste efter årets val betecknas som mycket osannolikt.”
Gerard De Geers son Lars blev försvarsminister och riksdagsledamot för Folkpartiet.
Anders Johnson
