”Global terrorism index”, baserat på data från en grupp vid Marylands universitet, har Sverige de senaste åren stigit rejält på listan över länder drabbade av terrordåd. Dina tankar går kanske till terrordådet på Drottninggatan förra året? Det är förstås det mest spektakulära. Men det som driver trenden är mordbränder riktade mot flyktingboenden och -moskéer. På listan finns även de rasistiskt motiverade skolmorden i Trollhättan 2015 samt ett antal attentat riktade mot socialister.
I medierna tycks de här händelserna sällan beskrivas som terrordåd. Utifrån svensk lag kanske inte heller alla ska räknas som det. Indexet utgår från en definition som är lika för alla länder, inte från nationella lagar. I många fall har ingen dömts för attentaten. Att de upprepade bränderna vid flyktingboenden och liknande ska räknas som politiskt motiverade är därmed i slutänden en gissning, men knappast en långsökt sådan.
Den här ökningen har kommit samtidigt med en ny ton i debatten om invandring. Går man tillbaks tio år var bilden snarare schizofren. Å ena sidan fanns en mörk bild i nyhetsflödet: kriminalitet och hopplöshet i utanförskapsområden, dåliga skolresultat och arbetslöshet. Å andra sidan en ljusare bild i analyserna: en givande kulturell mångfald, en motvikt mot en åldrande befolkning, positiva effekter på företagande med mera. Idag har bilden av invandring blivit nästan entydigt problemfokuserad.
Det är en balansgång att skriva och tala om invandringens problem samtidigt som man inte ska elda på näthat, vardagsrasism och terror. Den balansgången är varken nya eller gamla mediers starka sida. Det här är ingen nyhet, medier har alltid lyft fram det negativa. Det är lättare att göra en nyhet av en skottlossning än av ökad sysselsättning bland invandrare. Provocerande ordval engagerar mer än nyanser. Men när de ibland skönmålande analyserna från förr har blivit sönderkritiserade, behöver vi påminna varandra om att hitta andra sätt att balansera.
Det går ingen rak linje från en enskild tweet till en brinnande flyktingförläggning. Men bilden vi sätter gemensamt spelar roll för hur människor beter sig. När du fått till den där snygga formuleringen eller fångat problemet som alltför få ser, fundera ett extra varv: Ger jag näring till hatarna eller dem som vill förbättra läget?
Andreas Bergström är vice vd på tankesmedjan Fores.
