Debatt: Timbro har fel om skolbiblioteken

Timbro vill synliggöra skolbibliotekens pris – men förstår inte dess värde. Näringslivets fokus på mätbarhet har gjort att skolans grunder på många håll har “effektiviserats” bort. Vi behöver bygga upp skolans bärande väggar på nytt. Lärare, föräldrar och elever ska kunna lita på vad en skola är.

Den senaste veckan har det blossat upp en debatt om regeringens planer på att lagstifta om att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Debatten sätter fingret på ett av de mest grundläggande problemen i svensk skola. Under 90-talet tog New public management (NPM) över som bärande styrprincip och tydliga statliga regler ersattes av otydligt formulerade mål. Näringslivets tänk om värdeskapande och mätbarhet har gjort att skolans grunder på många håll har “effektiviserats” bort. Liberalerna menar att NPM har varit förödande för skolan.

Vissa saker behöver faktiskt inte mätas med millimetermått. De är uppenbara för alla som har någon insikt i skolans förutsättningar och verksamhet. Elever lär sig bättre med riktiga böcker. En välutbildad lärare ger mer kunskap än en outbildad lärarvikarie. Lugna klassrum gör det enklare att koncentrera sig än stökiga. Ett bemannat skolbibliotek utvecklar läsförmågan och väcker läslusten på ett oersättligt sätt. Det är helt enkelt skillnad på vad något kostar och vad det är värt.

I vågskålen står nämligen mycket större värden än kostnaden för själva biblioteken. I Sverige läser var fjärde elev alldeles för dåligt och vi riskerar att få en generation med funktionella analfabeter. Trots det är på vissa håll i skolsverige skolböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek sällsynta. I vissa fall finns de inte alls. Det är en mycket oroande utveckling, och en helt oacceptabel situation, som måste vändas.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för att de ska lära och utvecklas inom alla skolämnen och på så sätt bli förberedda för vidare studier och ett framtida yrkesliv. Det är också en viktig motvikt till mobilernas och sociala mediers allt mer framträdande roll i barns liv. En god läsförmåga ger eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själv. En läsande befolkning är ett skyddsvärn mot antidemokratiska krafter och konspirationsteorier.

Flera studier bekräftar dessutom att väl fungerande skolbibliotek bidrar positivt till elevernas undervisning och lärande. Därtill är skolbibliotekens roll bredare än så. De ska, likt alla bibliotek, ”främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt”. Så istället för att som Timbro ifrågasätta nyttan med bemannade skolbibliotek bör vi göra allt vi kan för att fler elever ska bli självständiga, reflekterande läsare. Och i detta är skolbibliotekariens roll viktig.   

Trots att vi vet allt detta är många skolbibliotek idag inte ens värda namnet. I stort sett går det att med dagens lagstiftning komma undan med att kalla en korridor med bokhyllor för ett bibliotek. Så kan vi inte ha det.

De som är skeptiska mot satsningarna på skolbibliotek har vidare ställt dem mot andra satsningar på läsning. Det är en falsk motsättning. Skolbiblioteken är en helt nödvändig del av den omfattande satsning på läsning som krävs för att vi ska kunna vända utvecklingen. Liberalerna och regeringen kommer därför inom kort att gå fram med en skärpt lagstiftning för att tydliggöra att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek.

Utöver det görs dessutom redan satsningar på att alla elever ska få riktiga läroböcker och tillgång till fler skönlitterära böcker. Lärarutbildningen reformeras så att alla blivande lärare ska veta hur man på bästa sätt lär barn grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Och nya läroplaner ska tas fram, där bland annat läsning och läsförståelse ska få en betydligt mer framträdande roll. Alla dessa saker, och mycket till, krävs för att vända den läskris vi ser.

Vi är ärliga med att detta måste få kosta. Men vissa grundläggande delar får inte effektiviseras bort eller slarvas med. Vi behöver avskaffa NPM och återreglera vad en skola måste ha. Lärare, föräldrar och elever ska kunna lita på vad en skola är. Svensk skola behöver gå tillbaka till grunderna. Och vi behöver göra det nu.

Johan Pehrson
Partiledare Liberalerna

Lotta Edholm
Skolminister

Dela med andra
redaktionen
redaktionen