Det som sker i klassrummet idag avgör hur Sverige ser ut i morgon

Skolminister Lotta Edholm har utsett nuvarande riksantikvarien Joakim Malmström till ny generaldirektör för Skolverket. Det är inte alla skolministrar som får möjlighet att göra det, varför tidningen NU är nyfiken på skolministerns tankar om utnämningen. Med utnämnandet av Joakim Malmström till ny GD får Skolverket en nystart, underströk Lotta Edholm på presskonferensen.

– Huvuduppdraget är att återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper. Skolan ska även bli trygg, ge studiero och ha tydliga förväntningar på eleverna. Samt återgå till grunderna och bli likvärdig. Det väntar även ytterligare skärpta krav på friskolor – där betyg ska gå att lita på.

– Joakim Malmström som ny generaldirektör får ett tydligt förändringsmandat och regeringen ger honom full uppbackning i det arbetet. Det ingår även samarbete med lärarutbildningen, där allt nu ska ske på vetenskaplig grund. Fakta och ämneskunskaper måste återta mark.

Självklart blir tidningen NU även nyfiken på Joakim Malmströms egna funderingar om hur han ser på uppdraget, men han låter meddela att han inte ger några intervjuer om sitt kommande uppdrag förrän han tillträtt i mitten av mars. Under den presskonferens som hölls i samband med utnämningen gavs dock några ledtrådar. Bland annat framhölls hans meriter av att ha genomfört omfattande förändringsarbeten.

– Jag åtar mig uppdraget med stor ödmjukhet och med en visshet om att skolan är ett område som väcker känslor hos alla. Jag har god förmåga att skapa dialog mellan aktörer, men därifrån med fokus på att göra. Men i slutändan handlar om att ge lärare förutsättningar att göra sitt arbete.

Joakim Malmström ser lärarbristen som skolans största utmaning.  

– Därför måste ett arbete inledas med att skapa attraktivitet kring läraryrket, för att locka tillbaka gamla lärare som lämnat och locka unga till läraryrket, fortsatte den kommande generaldirektören på presskonferens. Gällande friskolefrågan har jag inte någon annan uppfattning än regeringens.

Några dagar efter presskonferensen får tidningen NU en intervju med Lotta Edholm, när hon strax är väg på en av sina många resor ut i landet. 

Vad betyder det att som skolminister utse en ny GD för Skolverket? Vad kommer det att betyda för skolan?
– Det är väldigt roligt att få göra det såklart. Skolverket är en viktig myndighet i skolvärlden för att de ger ut allmänna råd hur skolorna ska agera på massa olika områden, men man bidrar också med idéer om undervisning. Skolverket är lärarnas bästas vän och rektorernas vän. Det är en viktig myndighet! 

Det är mycket tal om att friskolereformen måste göras om och vi har fått höra flera olika förslag redan. Många förslag på nya krav är så hårda att det förefaller nästan omöjligt för någon att starta en friskola idag. Har friskolan spelat ut sin roll?  
– Nej. Jag tycker att valfrihet är väldigt viktig oavsett om man väljer fristående skola eller en kommunal. Men vi måste börja ställa högre krav på friskolorna. Precis som vi gör på de kommunala. Det är inte okej att dela ut vinst om man inte har en hög kvalitet. Vi måste få bort skolor som inte tar itu med extremister.

– Friskolesystemet i sig är felaktigt utformat. Vi har tillsatt en nationell utredning som ska se över skolans finansiering.  Det är för stora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar på skolorna och hur stor skolpengen är. Det kan skilja så mycket som 70 000 kronor mellan kommuner och bara hälften går att förklara på objektiva grunder. 

Jag tycker att valfrihet är väldigt viktig oavsett om man väljer fristående skola eller en kommunal. Men vi måste börja ställa högre krav på friskolorna.

Lotta Edholm (L)

– Det andra problemet med friskolesystemet är att kostnaderna för skolan kan öka i en kommun, trots att man inte får ut någon högre kvalitet. Jag kan ge ett exempel: om det startas en friskola i en kommun så kommer sannolikt den kommunala skolan att få färre elever – samtidigt som de vet att de måste behålla dessa platser eftersom de har ett ansvar att göra det. Man har då kostnader för platser utan elever. Då måste denna kostnad ingå i beräkningen även för friskolans ersättning, även om den inte har samma kostnad för extra platser.  Det är ett systemfel. Så dessa båda faktorer måste reformeras.

Många undrar nog hur en skolminister själv var som elev? NU får chansen att ställa frågan: Hur vill du beskriva dig själv som elev när du gick i skolan?
– Jag var duktig med lat, säger Lotta Edholm med ett skratt. Jag hade lätt för mig, men var rätt slö. Jag hade kunnat ha ännu högre betyg om jag ansträngt mig hårdare.

Vilket råd vill du ge till dagens elever?
– Att hårt arbete lönar sig. Och bilden av att skolan alltid ska vara rolig är en felaktig bild. Det är dumt att lura i elever att man måste tycka att saker och ting måste vara roliga för att man ska kunna lära sig något. Det ger också konstiga förväntningar på ett framtida vuxenliv. Som om allt är roligt. Det är viktigt att lära sig studiedisciplin. Det som sker i klassrummet idag avgör hur Sverige ser ut i morgon, avslutar Lotta Edholm. 

Skolministern har tagit en rad olika initiativ för att ta itu med problemen inom dagens skola och genomföra viktiga förändringar. För att svara på några av tidningen NU:s frågor får vi hjälp med att ta fram uppgifter från departementet.

Bristande arbetsro är ett nationellt problem och främst ett problem i skolor med kommunal huvudman. Hur ska man komma till rätta med stök i skolan? 

Regeringen ser stök, otrygghet och brist på studiero som ett stort problem i våra skolor. Detta påverkar barn och deras möjlighet att lära sig. Det påverkar också lärarnas möjlighet att göra sitt jobb. Regeringen har tagit stora initiativ på detta område och innan jul fattades beslut om att tillsätta en utredning om just trygghet och studiero. I direktiven till utredningen står det bland annat att utredaren ska lämna förslag för att stärka lärare och rektorers befogenheter och göra det enklare att visa ut en elev som stör ut klassrummet. Liberalerna har varit tydliga med att det behövs en kulturförändring i skolan där lärare bestämmer, inte stökiga elever.

Stor omsättning av rektorer är ett problem. Det är ett nationellt problem och främst ett problem i skolor med kommunal huvudman. Finns det ett förslag, eller tankar om, hur komma till rätta med hög omsättning av rektorer? 

En del av lösningen är, enligt regeringen, att stärka rektorernas befogenheter. I dag är det otydligt vad en rektor kan och inte kan göra, vilket skapar reella problem i vardagen på skolorna. Genom att se över hur man kan stärka rektorernas befogenheter hoppas Lotta Edholm att fler rektorer ska känna att de har politikens stöd i ryggen när de varje dag fattar viktiga beslut för barn och unga.  

Att skolan inte är likvärdig över landet tas upp i debatten. Finns det ett förslag på hur det ska bli möjligt att komma till rätta med bristande likvärdighet – förutom nytt betygssystem eller system för nationell skolpeng?

Den bristande likvärdigheten på skolorna beror, enligt regeringen, på flera olika faktorer. De geografiska och socioekonomiska faktorerna är bara en liten del.

Den stora delen handlar om att kommunerna satsar olika mycket på skolan, vilket enligt regeringen gör oerhört stor skillnad i vardagen. Därför ser man nu över skolpengen och utreder en ny skolpengsnorm. Liberalerna vill gå steget längre och helst av allt skulle vilja se ett statligt ansvar för skolan.

Regeringen med Lotta Edholm i spetsen betonar att skolan måste tillbaka till grunderna.  Det innebär i korthet att skolans kärnuppdrag är att lära barn att läsa, skriva och räkna. Skolan har enligt skolministern allt för länge fått vara en experimentverkstad. Nu gör man upp med det för att se till att barn får med sig grundläggande färdigheter från skolan.

Annika Westh

Dela med andra
redaktionen
redaktionen