Förra året infördes ett frivilligt register för idéburna organisationer som verkar inom välfärdssektorn. Registret sköts av Kammarkollegiet och syftet är att identifiera och synliggöra idéburna organisationer och särskilja dem från offentliga myndigheter och privata aktörer. Den organisation som ansluter sig till registret får härigenom någon form av kvalitetsstämpel.
Avsikten var också att underlätta upphandlingar till offentligt finansierad välfärd. En myndighet skulle kunna avgränsa upphandlingen till organisationer som var anslutna till registret.
Redan från början riktades kritik mot registret för att anslutningsavgiften var hög, 12000 kronor per år och med en bindningstid på fem år. För en liten organisation betydde det en intecknad utgift på 60000 kronor. Även för större organisationer uppstod oväntade problem. Röda Korset skulle exempelvis betala anmälningsavgiften för varje lokalavdelning, alltså inte en anslutning till registret för hela landet.
Följden blev, som väntat, att få idéburna organisationer anmälde sig till registret. Därför sänkte Kammarkollegiet anmälningsavgiften vid årsskiftet, från 12000 kronor per år till 1600 kronor per år. Det har dock inte lett till någon tillströmning till registret. Totalt i hela landet har endast 18 idéburna organisationer anslutit sig till registret.
Famna är en gemensam intresseorganisation för aktörer inom idéburen välfärd. Deras generalsekreterare Emma Henriksson är inte förvånad över att anslutningen till registret är låg, trots den sänkta avgiften.
– Vi var redan från början starkt kritiska till den höga avgiften som både drabbade små organisationer och organisationer som behövde registrera sig flera gånger. Nu har avgiften sänkts kraftigt men flera problem kvarstår.
Emma Henriksson påpekar att det i praktiken är färre än 18 organisationer som anmält sig till registret eftersom flera av aktörerna egentligen är samma organisation men finns på olika platser i landet.
– Det innebär ganska mycket arbete att ansluta sig till registret och det är för många svårt att tolka kriterierna och hur det ska uppfyllas. Bland annat får organisationen inte överföra pengar. Detta är självklart, det ska inte gå att föra över en vinst till en ägare till exempel. Men hur ska man tolka om man hjälper folk som har råkat i ekonomisk knipa med till exempel en hyra eller en matkasse? Bryter organisationen då mot reglerna för registret?
Det blir inte lättare av att det ännu inte finns något rättsläge. Och med så få organisationer i registret lär prejudikaten dröja.
En tanke med registret var att myndigheter skulle kunna reservera upphandlingar till idéburna organisationer, men det har inte heller fungerat enligt Emma Henriksson.
– Vi har haft extremt få upphandlingar som har varit reserverade upphandlingar. Och när de har ägt rum har registret ändå inte använts. Det är alltså inte ett krav vid en reserverad upphandling att den ska vända sig till organisationer som är anslutna till registret, det räcker med att de uppfyller kriterierna för ideella organisationer.
Det går inte att göra avgränsade sökningar i registret, till exempel på bransch eller geografiskt område. Med bara 18 anslutna organisationer kanske det inte spelar någon roll, de är ändå lätt överblickbara, men med några hundra organisationer blir det svårare för kommuner att få en överblick.
– Det är lätt för en organisation som står och väger om de ska ansluta sig till registret eller inte att ställa frågan, vad är nyttan för oss om det inte går att hitta oss?, säger Emma Henriksson.
Hon tycker inte att registret ska läggas ner men det bör göras förändringar så att det ursprungliga syftet, som var gott, kan uppfyllas. Det gör det inte idag och det är därför det idéburna registret inte får något uppsving.
Jan Fröman
