Det blir obligatoriskt för alla skolor inom grundskolan, specialskolan och sameskolan att använda bedömningsstöd i årskurs1. Bedömningsstödet är ett material som ska hjälpa lärarna att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i matematik eller läs- och skrivutvecklingen i svenska eller svenska som andraspråk. Det ska även upptäcka elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver extra utmaningar.
Lagändringen började gälla 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Hur har det då blivit? Upptäcks elevernas brister i läsförmåga på ett tidigt stadium och upptäcks elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling? Svaret är nej, och det framkom i all tydlighet i den senaste PISA-mätningen.
Det kom många förslag på åtgärder, men ingen åtgärd som rör det största problemet och det största problemet är Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1.
Bedömningsstödet är dyrt att genomföra, läraren sitter ensam med en elev ca ett lektionspass. Vad gör de övriga eleverna i klassen, tittar på film eller kallas det in en vikarie? Det är inte bara dyrt det är också slumpartat om en elev identifieras med svårigheter för läsning.
Ge de skolor som använder kartläggningsverktyg som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet dispens. Tusentals lärare använder andra kartläggningsverktyg utöver Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd, för att säkerställa elevernas framsteg när det gäller läsning. Det innebär ett enormt merarbete för lärarna, ett arbete som kan gå till undervisning. Om det inte går att upphäva bedömningsstödet omgående, så borde det införas dispens för de skolor som använder vetenskapliga bedömningsstöd.
Låt läsåret 2024-2025 bli det året då lärarna kan använda sin tid till undervisning istället för ett merarbete, som varken gagnar elevernas läsförmåga eller läslust.
Sigge Synnergård
Kolbäck
