Genom de beslut om en förändrad alkoholpolitik som lite överraskande fattades på landsmötet går Liberalerna från att ha varit en av den restriktiva alkoholpolitikens största tillskyndare, till att ha åtminstone en av de mest alkoholliberala inställningarna i svensk politik, om inte rent av den mest avregleringsvänliga linjen.
Gissningsvis är det idag många som firar besluten samtidigt som andra sörjer dem. Det finns säkert redan teorier om vad som hände. Hade partistyrelsen missat en del av utskottets ställningstaganden? Och säkerligen klurar partiledningen på hur den ska hantera denna överraskande positionsförflyttning.
Samtidigt har partiet varit för gårdsförsäljning av alkohol sedan 2015. Sedan dess har Liberalerna inte stått på barrikaderna för att detta ska införas. Vad kommer att hända nu när Liberalerna både är för gårdsförsäljning och licensierade butiker som ett komplement till Systembolaget?
Hur många beslut i en mer alkoholiberal riktning ska krävas innan partiet agerar för en sådan? Att det inte händer något är ett stort problem för båda sidor. Det devalverar landsmötets beslut, om det finns en risk att de inte riktigt ”räknas”.
Partisekreterare i alla partier är alltid lite paranoida inför en kongress. Rädslan för att något sådant här ska hända beror på två saker – dels att det kan ses som en prestigeförlust för den sittande partiledningen och dominera mediebilden av vad som hände, dels att man nu i en hast måste bestämma sig hur man ska förhålla sig till besluten, där någon del av partilandet med all säkerhet kommer att bli starkt missnöjda oavsett vilket alternativ som väljs.
Det säger sig självt att det är svårare att driva en politik som man inte själv står bakom och många företrädares starka uttalanden till stöd för Systembolaget går onekligen stick i stäv mot det som landsmötet beslutade 2015 och 2023 i alkoholfrågan. Att partiet har en talesperson som inte kommer att förespråka något som äventyrar monopolet är inte förenligt med det nya beslutet. Vad gör partiet nu?
Vår gissning är att de som nu skulle vilja se omsvängningen realiserad i en faktiskt omlagd politik kommer nog inte att få det. I alla fall inte innan dammet lagt sig och frågan kunnat verkas ut i en eller ett par omröstningar till. Vad säger det om våra interna beslutsformer?
Landsmötet verkar ha en liten baksmälla att hantera.
