Under sommaren har NU en artikelserie om idrott och politik på vår webb, tidningen.nu. I det här tryckta numret av tidningen kan du läsa en intervju med Sveriges idrottsminister, Jakob Forssmed (KD).
Jakob Forssmed är kristdemokrat och socialminister i regeringen sedan valet 2022. Han är även idrottsminister, vilket är ovanligt. Tidigare har idrottsfrågorna legat hos kulturministern.
– Det handlar om att placera idrottsfrågorna närmare hälsa och att de på många sätt har en naturlig hänvisning kring folkhälsa och hälsa. Det gäller både rörelsen och träningen, men också gemenskapsdimensionen är viktig för hälsan. Vi försöker jobba med att bryta ensamhet och främja gemenskap så jag tycker att det känns bra och rätt att den ligger här, säger Jakob Forssmed om bytet av departement.
Jakob Forssmed menar att Idrott har många dimensioner som också rör kultur men att de flesta som han möter i idrottssverige tycker att det är rätt att det ligger tillsammans med hälsofrågor i bredare mening. Det har hänt att idrottsministrar genom åren fått kritik från idrottssverige för att de inte har något brinnande intresse för sport, men det gäller inte Jakob Forssmed.
– Det är klart att det är ingen nackdel att följa idrott. Jag har själv också varit tränare och hjälptränare i många år så jag har fått insikt i hur föreningar bedrivs och hur idrott kan bedrivas på olika sätt. Men det är såklart något nytt att vara idrottsminister och har det politiska ansvaret för idrottsfrågorna.
Kan du berätta lite om regeringens idrottssatsningar?
– Det vi ser som oroväckande det är ju att för få idrottar och för få håller på med sin idrott längre upp i åren.
– En stor satsning är att stärka idrott i utsatta områden och det gör vi genom en särskild långsiktig satsning på 100 miljoner, som idrottsrörelsen numera kalllar för Idrottsklivet. Det är idrottsrörelsen som har utformat vilka idrotter som ska vara med och det hela är utformat som stöd som klubbarna kan få i utsatta områden.
– Därutöver jobbar vi hårt med det som vi kallar för fritidskortet. Det är en stor satsning på 800 miljoner per år. När det här är färdigt ska det kunna gå till deltagaravgifter och träningsavgifter för barn. Man får ett kort med pengar som man kan använda för en aktiv och meningsfull fritid.
– De som är i socioekonomisk utsatthet kommer få ett väsentligt högre belopp på sina kort. Vi vet att många i 10-13 års ålder slutar för att de förstår att det kostar pengar och att mamma och pappa kanske inte har råd.
Fritidskortet gäller initialt bara de idrotter som organiseras via föreningar för att motverka lycksökare. Träningsformer som exempelvis trampolinhoppning och klättring, som sker på privat basis och inte inom ramen för en förening, kan man inte använda kortet till. Pengarna på kortet kommer att brinna inne om de inte utnyttjas. Jakob Forssmed menar att detta är ett nytt sätt att tänka och regeringen försöker göra något annorlunda än tidigare. Han berättar också om satsningen på träning för äldre.
– Idrott är någonting man kan hålla på med hela livet och som har bra hälsoeffekter på äldre dagar. Man förebygger fallolyckor och motverkar en del krämpor och sjukdomar. Därför ger vi ett särskilt stöd till Riksidrottsförbundet så de kan stötta föreningar som vill arbeta med den äldre målgruppen på nya sätt.
– Jag har själv deltagit i många olika sådana sammanhang. Gåfotboll är en helt ny sport som har vuxit fram för äldre. Där man inte får springa utan man går med bollen, vilket faktiskt är otroligt utmanande.
– Kampsport har också blivit stort bland äldre. Det har visat sig vara bra för att motverka fallolyckor. Man tränar muskulatur, balans och styrka, som man behöver när man blir äldre.
– Veteranfridrotten håller också på att bli starkare. Där har man veteranklasser upp till 100 ungefär. Man behöver inte sluta med idrott när man är 11, som många tyvärr gör i Sverige idag.
Det pratas mycket om att breddidrotten är bra för folkhälsan. Men vilken betydelse har elitidrotten för breddidrotten?
– Det där är ju lite omdiskuterat hur stor inverkan som det har. Jag tror att det har en inverkan och att det är viktigt med förebilder. Det är bra om personer känner att man kan få pröva sina vingar och se hur långt man kan nå inom olika idrotter. Det ingår ju idrottens DNA.
– Våra satsningar ligger framförallt på bredd, men sen har vi ett årligt stöd på ungefär två miljarder för elitidrotten som de förfördelar själva. Det är väl bra om lite pengar går till eliten, men det är inte så att regeringen planerar några stora satsningar på just elitidrott.
Jakob Forssmed betonar vikten av breddidrott och att så många som möjligt håller på med idrott. Det är här, snarare än att försöka leta efter morgondagens stjärnor, som regeringens fokus ligger.
– Men Sverige har ju faktiskt lyckats få fram rätt mycket bra elitidrottare, trots att vi är ett litet land. Det utan att vi har den typen av mycket selektiv elitstödsverksamhet som en del andra länder har.
En stor målkonflikt gällande breddidrott och elitsatsning är när det är dags för 11-12-åringar att börja satsa på sin idrott. Det passar inte alla barn att gå vidare och träna fyra till fem gånger i veckan och resultatet blir att många som inte vill träna mer, slutar. Det här kan vara särskilt utmanande inom lagidrotter, men finns i alla sporter.
– Det gäller att få en kultur där man faktiskt kan fortsätta även om man inte vill satsa och träna flera gånger i veckan. Där måste förbunden utveckla sig. Basketen till exempel har ju förändrat sitt arbetssätt väldigt mycket medan en del andra idrotter, inte minst runt storstäderna, har mer jobb kvar att göra.
Att man slutar eller satsar strax före puberteten är inget nytt. Så har det sett ut i alla tider.
– Det är ju ingen naturlag att det ska behöva vara så. Och det är inget hot från min sida, men det är klart att staten satsar ju rätt mycket resurser till idrotten varje år och då förväntar jag mig att idrotten funderar på hur kan vi få fler att stanna kvar längre. Det gör Riksidrottsförbundet och det gör många idrotter och det tror jag är jättebra.
Skulle du säga att politiken har ansvar för svensk elitidrott?
– Jag skulle säga att vi har ett ansvar men att det ansvaret är begränsat. Idén att staten ska gå in och ta en mycket större ekonomiskt ansvar för elitidrotten i Sverige för att främja Sverigebilden, den delar jag inte.
– Min övertygelse är att fokus ska ligga på bredd, med en förstärkt bredd får vi också bättre elit. Sedan sker det en del elitsatsningar redan idag och det görs ju bland annat med statliga medel. Men några ytterligare stora elitsatsningar har jag svårt att se.
Jakob Forssmed avslutar intervjun med att berätta om några satsningar som regeringen gör inom fotbollen.
– Vi har haft många möten med fotbollens aktörer för att diskutera problemen med dem som ägnar sig åt våldsverkeri på idrottsanläggningarna.
– Vi jobbar bland annat med frågan om läktarkultur så att det blir den positiva kulturen som blir den dominerande. Det ska inte uppfattas som att fotbollen är en plats dit man kan söka sig om man vill ägna sig åt olika typer av våld och hot. Man ska absolut inte ropa hej, men vi har fått en positiv start på Allsvenskan den här säsongen.
Hanna Lager
