Finansminister Elisabeth Svantesson höll under måndagseftermiddagen en pressbriefing om det ekonomiska läget, utifrån den nya inflations-siffran som SCB kom med samma dag.
SCB visar att inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) var 5,4 procent i januari 2024, vilket är en ökning från december då den var 4,4 procent. Om inflationen istället mäts med konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, var den 3,3 procent i januari, mot 2,3 i december 2023.
– Boendekostnaderna ökade i januari och fortsätter att vara det största bidraget till inflationstakten enligt KPI, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.
Elisabeth Svantesson började med att konstatera att inflationsbekämpningen fungerar, även om det under januari blev en liten uppgång av inflationen.
– Det visar att uthållighet krävs. 2024 kommer vara ett fortsatt tufft år, med en ekonomisk vinter. Även om inflationen kommer att gå nedåt vet vi att priserna inte gör det, på det sätt som vi skulle önskat, underströk finansministern.
Det är fortsatt svårt läge för hushållen, välfärden och regionerna. Svantesson ser även en försvagad arbetsmarknad under året.
Hacket i januari beror som tidigare nämnts delvis på boendekostanderna där höjda avgifter både på hyres- och bostadsrätter påverkar, delvis på energipriserna.
Även om energipriserna varit högre under de senaste månaderna, räknas även drivmedelspriserna in och de har gått ned.
– Det har gjort en skillnad för inflationen och framför allt för människor som är beroende av sin bil, sa Elisabeth Svantesson.
Inflationen minskar även i omvärlden, även om utvecklingen i till exempel Tyskland oroar. I euroområdet hålls kärninflationen uppe av tjänsteinflationen, som har stagnerat på en relativt hög nivå. I USA är det största bidraget boendekostnader.
Samtidigt befinner sig Sverige fortsatt i en lågkonjunktur, där priserna är fortfarande är höga. Också räntan är fortsatt hög vilket påverkar hushåll, välfärd och företag. Det är inte minst kännbart för dem med höga bolån, som gör att hushållsekonomin begränsas.
Också försämringar på arbetsmarknaden väntas.
– Det är inga dramatiska försämringar, men det är fortfarande ungefär 40 000 fler arbetslösa i år jämfört förra året, det är den bedömningen som Finansdepartementet gör, sa Elisabeth Svantesson.
Regionerna står inför betydande kostnadsökningar. De har det extra tufft och larmar om varsel och neddragningar.
Problemen beror huvudsakligen på att inflationen leder till högre utgifter för verksamheten, men också att pensionskostnaderna bedöms öka kraftigt, vilket slår hårt. De har blivit högre än finansdepartementet räknade med höstas, men beräknas dock minska igen de närmaste åren. Att fler kvalificerade sig in i högre avsättningar har bidragit till de ökade kostnaderna för pensionerna.
– Det är en tillfällig topp, men en stor topp och det är ett tufft läge för regionerna att klara av de här ökade pensionskostnader, sa finansministern.
– Vi kommer inte lämna regionerna och välfärden i sticket. Vi ser att det är fortsatt tufft, och delvis tillfälligt tufft, det här året men också nästa år.
Finansministern klargjorde att regeringen är beredd att skjuta till pengar, men kunde i nuläget inte ge besked om hur eller när.
– Slutsatserna är att jag har gott hopp att inflationen kommer gå nedåt. Hur lång tid det tar är svårt att säga. Vår bedömning är att den kommer ned ordentligt under det här året. Men det finns risker, sa finansminister Elisabeth Svantesson och avslutade med en jämförelse med januari förra året, då inflationstakten enligt KPI var 11,7 procent, järmfört med årets 5,4 procent.
– Kärninflationen är fortfarande för hög och måste komma ned.
– Det finns ljus i tunneln, vi kommer se en vändning i ekonomin framöver, men exakt när den kommer är osäkert.
Fia Björklund
