Urbaniseringen har medfört att allt fler glesbygdsorter får kämpa för att behålla service och skatteintäkter i takt med att invånarna blir allt äldre och allt färre samtidigt som det lokala näringslivet tynar bort. Men är det ödet oundvikligt? NU har besökt Järvsö, ett litet samhälle i mitten av Hälsingland, där jobben och invånarna blir fler.
Det tar bara fyra minuter att köra genom Järvsös tätort – trots hastighetsbegränsningen på 40 kilometer i timmen. Den vackra Hälsingenaturen omger det lilla samhället vid Ljusnans strand i varje riktning. Järvsö är inte en ort som ofta figurerar i rikstäckande media. Översvämningarna för 18 år sedan och Järvsödottern Lill-Babs bortgång tidigare i år har bidragit med några rubriker. De flesta journalister som åker genom Järvsö idag är på väg till kommunhuvudstaden Ljusdal, tio minuter norrut, för att bevaka skogsbränderna i Kårböle och Enskogen.
Likt så många andra små glesbygdsorter noterade Järvsöborna på 1980-talet att befolkningen minskade och om inte utvecklingen bröts skulle invånarantalet i kyrkoförsamlingens område – som utöver tätorten Järvsö även täcker byarna runt omkring – dyka under 4 000.
– Vi insåg att vi behövde göra något. Vi behövde fler jobb som möjliggjorde för fler att bo här, säger den pensionerade läraren Olle Arvidsson. Han var en av de Järvsöbor som gick ihop och bildade Järvsölyftet, en förening som skulle arbeta för skapa fler jobb på orten, med förhoppningen att det också skulle få fler unga att stanna kvar och fler utflyttade Järvsöbor att flytta hem.
– Vi hade tre spår att gå på. Skog och jordbruk, industri och turism. De första två kunde vi nog inte göra mycket åt, men vi tyckte att det fanns potential att utveckla turistnäringen i Järvsö. Det är också vad de gjorde. Skidbacken i centrala Järvsö hade bara en nedfart, men Järvsöborna insåg att backen kunde locka turister från Mälardalen om det bara var lite större.
Ljusdal kommun var dock inte med på att investera i projektet, så de lät lokalbefolkningen sköta det. Ungefär 1 000 privata investerare på orten gick ihop för att utveckla backen. Resultatet är att Järvsöbacken nu har 20 nedfarter och över 200 000 kunder per år. På somrarna används backen och liftarna för bergscykling. Skidbacken är dock inte den enda källan till turism på orten. På vintern drar även längdskidsspåren i närliggande Harsa och djurparken Järvzoo besökare – på sommaren lockar cykling, naturupplevelser och storgården Stenegård med sina trädgårdar, hantverksbutiker, marknader och konserter.
Arbetet har gett resultat. Järvsös befolkning växer – om än långsamt – och arbetstillfällena blir fler. Varje år anställs 100 personer under turistsäsongen, vilket inte är så lite för en tätort med drygt 1 500 invånare. Nystartade små företag inom turistnäringen skapar jobb och omsättning för orten som nu har flest turistbäddar i hela Gävleborgs län, borträknat Gävle. Ett av dessa nystartade företag är Bergshotellet som öppnade för tre år sedan på sluttningen av skidbacken, intill en av liftarna.
– På vintarna kommer skidåkarna, på somrarna kommer besökare för att cykla i backarna eller besöka Stenegård och andra fantastiska resmål i Järvsö, säger Rikard Wildhuss, VD för Bergshotellet.
Den ökande turismen gör att det nystartade hotellet redan planerar att bygga ut.
– Vi har 240 bäddar idag men målet är att inom fem år bygga ut till 400 bäddar i takt med att backen växer. I december invigs en sexstolslift och visionen är att backen ska byggas ut och bli ungefär tre gånger större än vad den är idag, säger han.
Bergshotellet får dock konkurrens av ett nybygge bara ett stenkast bort – ett hotell som vänder sig specifikt till cyklister.
– Det kommer bli världens första cykelhotell, säger Maria Rosén på turistbyrån Destination Järvsö, som jobbar med att utveckla besöksnäringen på orten. Enligt henne beror Järvsös framgång på lokal förankring och en tydlig strategi.
– Besöksnäringen här har drivits av Järvsöbor hela vägen, inte av stora företag utifrån, säger hon.
– Vårt mål är en levande bygd, och besöksnäringen är ett verktyg för att uppnå det. Vi vill inte bli en turistort som drivs av ett utomstående företag som SkiStar (stort alpinföretag, reds. anm.), vars syfte är ekonomisk vinst. För oss handlar besöksnäringen om att skapa jobb och få fler att flytta hit.
Den lokala turistnäringens strategi bygger på att locka turister till någon av deras verksamheter på konventionellt sätt, med förhoppningen att besökarna ska bli återkommande gäster i Järvsö och kanske – på sikt – flytta dit.
– Vi kallar det ”Engagemangstrappan”. Du kommer för att åka skidor på vintern, och blir så förtjust att du återvänder på sommaren för att cykla nedför i Bergscykelparken. Du återvänder år efter år och kanske skaffar du stuga här. Vårt mål är att du till slut flyttar hit med familjen och blir en del av Järvsö, säger Maria Rosén.
Även om Järvsö har haft en tradition av besöksnäring länge, bland annat genom pensionatet Järvsöbaden vid Ljusnans strand som lockat besökare i över 100 år, så är Järvsös framgångssaga ett resultat av de senaste decenniernas målmedvetna arbete från Järvsöbornas sida. Maria Rosén tror att andra orter i liknande situation kan lära sig av hur Järvsö har jobbat.
– Det viktigaste är att man har en tydlig strategi, jobbar långsiktigt och med ett brett och väl förankrat engagemang hos lokalbefolkningen. Vårt mål med verksamheten är en levande bygd, och det målet är vad som gör vår resa möjlig, säger hon.
Hon är tydlig med visionen för Järvsös framtid.
– Järvsö ska bli större utan att tappa sin själ, säger Maria Rosén.
Daniel Lucas
