Många saker har ändrats på kort tid, till följd av Rysslands olagliga krig i Ukraina. Många av dem kunde vi inte förutse för bara några år sedan. Vad säger det om vår förmåga att förbereda oss för det okända?
Sveriges 16:e stödpaket till Ukraina presenterades nyligen. Det är, återigen, det största som givits. Tills nästa som blir ännu större, förstås. Om det nu blir det sjuttonde, artonde eller kanske först det tjugoandra? Vem vet?
När det råder osäkerhet om andra länders stöd, då får Sverige skruva upp sitt. Vi tillhör de länder som står i skottlinjen om konflikten skulle växa, sprida sig vidare och vi ingår nu i en försvarsgemenskap där vårt till Ukraina också är en del det samarbetet.
Det var inte bara putinister och rysstroll som trodde att den upprustade ryska krigsmakten skulle tagit stora tuggor ur Ukraina vid det här laget. Det såg ju tidigt ut som det också skulle bli fallet. Det är en lärdom av flera.
En annan är att kriget på marken är betydligt mer komplext. Besvärligt. Tredimensionellt. Det är drönare och artilleri och robotar och ännu fler drönare. Andra dyra vapensystem – stridsvagnar inte minst – spelar en stödjande roll som ingen var riktigt beredd på, snarare än som de avgörande vapensystem alla trodde.
Vad detta får för följder för svenskt vidkommande måste fortfarande klaras ut. Sverige är inte Ukraina. Våra vidder har mer granskog. Där är det svårare att flyga drönare. Men inte omöjligt.
Den tekniska utvecklingen kan kanske hinna vridas ett eller flera varv till av medel och motmedel, innan kriget äntligen tar slut. Här är det på sin plats att påminna om att i ett osäkert skede är det viktigare i vilken riktning vi rör oss, än varifrån vi kommer.
Vi är inne i ett skede där det svenska försvaret rustar upp. Det militära försvaret, det civila försvaret. Cyberförsvaret, försvaret mot hybridkrigföring och det ekonomiska försvaret får inte heller glömmas bort. Dessa är redan insatta, i många fall.
Precis som de svenska stödpaketen växt över tid, när kriget i Ukraina drar ut på tiden, så måste vi förbereda oss på att de svenska försvarsbesluten behöver bli större. Att gå från dagens anorektiska militära försvar till ett som kan ge tillräcklig uthållighet både för vår egen del och som en komponent i Natos norra flank kommer att kosta mycket. Det måste det få göra.
