Ledarkrönika: Det våras för EU-val 

Den gångna veckan fick Brysselborna en försmak av våren med strålande solsken och 17 grader varmt. Mycket välkommet efter en vinter med rekordfå soltimmar (bara 19 timmar totalt i december) och belgiska nyhetskanaler som ger råd hur man ska klara bristen på D-vitamin och inte drabbas av vinterdepression. 

I takt med stigande temperaturer skruvas också hettan upp inför valet till Europaparlamentet den nionde juni. På Bryssels flygplats Zaventem, möts man numera av stora affischer som påminner om att man ska rösta och i parlamentet jobbas det på i högvarv för att lagstiftningen som ska bli färdig innan mandatperiodens slut, ska hinna förhandlas klart. 

Även i partigrupperna i parlamentet råder det febril aktivitet och positioneringen inför valet har tagit fart ordentligt. Liberalerna är en del av partigruppen Renew Europe som uppstod efter valet 2019 då partierna i den tidigare ALDE-gruppen gick ihop med Emmanuel Macrons parti samt det rumänska partiet USR Plus. Det franska tillskottet innebar att den liberala gruppen växte men också att namnet inte fick innehålla just ordet liberal då det är känsligt i Frankrike, därav namnet Renew Europe. 

I egenskap av tredje största grupp har Renew Europe, efter kristdemokratiska EPP och socialdemokratiska S&D, spelat en central roll i parlamentet i dubbel bemärkelse den gångna mandatperioden. Dels för att man varit tungan på vågen i mittenkoalitionen bestående av de tre största grupperna och dels för att storleken spelar roll i parlamentet. Tack vare Renew Europes framgångar 2019 fick gruppen tyngre poster, fler förhandlingsuppdrag och i flera avgörande omröstningar har man kunnat agera vågmästare.  

Skulle det vara val idag skulle det enligt opinionsmätningarna innebära att de mer högerextrema partierna ökar på bekostnad av den gröna gruppen och Renew Europe. Från dagens 103 mandat skulle Renew Europe få cirka 80 mandat vilket innebär att man skulle gå från att vara tredje till att bli femte största grupp i parlamentet. Svagare grupp innebär också sämre chanser för Liberalerna att påverka i Bryssel. 

Med konservativa och nationalistiska partier på frammarsch finns det med andra ord en betydande risk att parlamentet efter nästa val blir betydligt mer högerlutat än någonsin tidigare, med ökat inflytande för partier som vill försvaga EU-samarbetet.

Med konservativa och nationalistiska partier på frammarsch finns det med andra ord en betydande risk att parlamentet efter nästa val blir betydligt mer högerlutat än någonsin tidigare, med ökat inflytande för partier som vill försvaga EU-samarbetet. Jordan Bardella som är toppkandidat för Le Pens parti i Frankrike sade nyligen i en intervju med Politico att han hoppades kunna bilda en “blockerande majoritet” med andra konservativa och nationalistiska partier i EU. 

Även om mycket pekar på att det troligen blir en mittenkoalition med EPP, Renew Europe och S&D som utgör majoriteten i parlamentet även efter nästa val är tanken på ett Europaparlament där viktiga lagförslag blockeras av ytterkanterna mycket oroande. I en tid då medlemsländerna har stora svårigheter att enas och med ett Ungern som utpressar övriga EU med vetorätt riskerar viktiga reformer att sättas på paus. 

Det är fortfarande drygt 100 dagar kvar till valdagen och mycket kan hända innan väljarna går till valurnorna. Liberalerna och våra vänner i Renew Europe-gruppen har ett svår men inte omöjlig uppgift framför oss att växa och trycka tillbaka ytterkantspartiernas framgångar. För är det något som behövs i Bryssel är det en konstruktiv och liberal mitt som säkerställer att EU-samarbetet håller en rak kurs i stormiga tider även nästa mandatperiod.

Olle Jonsson
Politiskt sakkunnig och kampanjansvarig vid Liberalernas Brysselkansli

Dela med andra
redaktionen
redaktionen