Jag hade privilegiet och nöjet den 22-24 november i år att få följa med SILC till Sarajevo för att träffa syriska liberaler i diasporan. Konferensen som Silc hade ordnat och finansierat var lyckad. Syftet var att samla de liberala krafterna i Syrien för en fysisk träff, den första någonsin. De hade haft digitala möten tidigare men aldrig träffats på det sätt som skedde i Sarajevo. Ni kunde det ske tack vare det stora engagemanget från Silc och deras kunniga och engagerade medarbetare Sandra och Adina.
De liberala krafterna i Syrien eller i Mellanöstern generellt är mycket svaga. Jihadister är på framfart, muslimska broderskapet likaså. Socialister, kommunister och panarabiska partier som Baathpartiet har härskat i många år medan de kristna grupperna och kurderna har försökt hitta ett sätt att överleva alla dessa förtryck. Därför är det en prestation att få i gång ett liberalt parti i Syrien med verkligen goda intentioner och målsättning om ett demokratiskt Syrien byggt på pluralism och med liberal demokrati som grund. Samtliga på konferensen hade gjort sin liberala läxa. Hela argumentationen i rummet bottnade i huruvida ett förslag var liberalt eller inte (de hade ingen aning om den diskussion som pågår i vårt parti här i Sverige). Det var en fröjd att få sitta och lyssna på hur partiprogrammet formades och hur det skulle synka med Syriens grundlag. När alla lämnade Sarajevo för att resa till sina ”hemländer” i diasporan kunde ingen ana eller ens drömma om att 20 dagar senare skulle Assad-regimen falla så snabbt. Konferensdeltagarna pratade om en tidshorisont om 10-20 år och ibland i termer om ”inshallah” (om gud vill) eller ”när våra barnbarn får uppleva Assads fall”. Det gick mycket snabbare än någon ens kunnat drömma om.
Senaste dagarnas händelseutveckling i Syrien visar att allt kan gå fort och den som kan fylla det vakuum som uppstår vinner. Jihadister och andra grupperingar (sägs vara runt 50 olika fraktioner) har lyckats väl. Det bottnar, enigt min uppfattning, i en större uppgörelse mellan Turkiet, USA, Saudiarabien, Ryssland och Iran. Kollapsen för den syriska armén beror även på korruption, demolering, förtryck och uteblivna löner och andra viktiga samhällsfunktioner. Ingen vill försvara en diktatur som terroriserat sitt folk så brutalt och länge. Vi som följt händelserna i Syrien sedan 2011 kände att kollapsen var nära men inte så nära. Frågan är om övergången till ett normalt läge med ett demokratiskt Syrien kan gå som vi önskar, mot en liberal demokrati. Eller kommer ett ytterligare Afghanistan och Iran att uppstå? Kommer Syrien att delas upp i kurdiska, drusiska, alawitiska och sunnimuslimska småstater? Kommer Syrien att kvarstå som land? Det avgörs den kommande tiden. En sak måste vi göra. Det är att stötta alla liberala krafter i området. Här kan SILC spela en stor och viktig roll. Världen ser mörk ut just nu. Det är tecken på att de liberala krafterna är försvagade. SILC kan göra skillnad och bidra till att liberala krafter sätter en ny demokratisk ordning i den mörka tid vi nu upplever.
Finns det något positivt i allt som händer? Ja, det är en resa som jag väntat på sedan jag växte upp i Beirut. En resa som man borde göra om man ska känna historiens vingslag och förstå varför Mellanöstern är civilisationens vagga och civilisationernas undergång. Låt mig vara din reseledare!
Vi börjar i Jerusalem och åker norrut mot Nasaret. Nu är gränserna fria och Mellanöstern är likt EU där rörelsefrihet råder. Vi kör in till Qana i södra Libanon. Qana är känt för “Bröllopet i Kana” som beskrivs i Johannesevangeliet 2:1-11. Efteråt drar vi till Tyros. Här kan vi se ristningar efter Alexander den store. Vi reser uppåt mot Sidon, Beirut, Byblos och Baalbek. Vi fortsätter mot Syrien och städerna Homs (här föddes den romske kejsaren Heliogabalus, staden är också känd som Kadesh i biblisk tid och korsfararborgen Krak des Chevaliers). Nu drar vi rakt uppåt mot Aleppo med en kort visit i Hama som omnämns i Gamla Testamentet som Kanaans norra gräns. I Aleppo (som är cirka 7000 år gammal) kan vi verkligen känna hur historiens olika stormakter kommit och gått. Från Mesopotamien av sumerer, babylonier, assyrier och hittiter till Rom, Bysantinska riket, araber och ottomanska imperiet. Alla har varit här. Efter Aleppo vänder vi söderut mot världens äldsta huvudstad, Damaskus. Ja, vad ska man säga om Damaskus? Det går inte att gå här utan att ta på historien. Efter några dagar här måste vi svänga förbi Palmyra. Besöker man Palmyra så ska man besöka Petra och efter det kör vi mot världens äldsta stad Jeriko. Resan är slut och rapporten om upplevelserna, maten, människorna och naturen kommer!
När vi har gjort den här resan kommer vi att förstå att folken i Mellanöstern och Europa har mycket mer gemensamt än vad många krafter vill förmedla. Historien binder oss och vi lär aldrig kunna bortse ifrån det. Den har bundit oss i mer än 10 000 år och lär fortsätta vare sig vi vill eller inte. Många stormakter, ödmjuka eller självsäkra sådana, har härskat och gått under. Mellanöstern behöver lära av historien som har facit, inget är evigt. Det som inte har prövats på riktigt i området är liberal demokrati. Här kan SILC göra ett nytt mirakel för demokratin, ett modernt mirakel i Qana.
Mohamad Hassan
Tidigare kommunalråd i Uppsala med rötter i Syrien och Libanon
